Lista med frågor

C
CIRNWorkshop-språk: Svenska
  • 2085

    Hur kan forskningen bidra med perspektivmedveten eller intressentmedveten kunskap för digitalisering i företag och organisationer ?


    När vi jobbar med digitaliseringsprojekt så blir det i princip alltid så att olika lösningar får olika konsekvenser för olika människor. Exempelvis kan en digital lösning inom hälsosjukvård innebära en förbättring för en viss patientgrupp samtidigt som det kan bli sämre för en annan patientgrupp. Vi behöver en metod/metoder som hjälper att kompromissa. Försöker i samverkan med Region Västerbotten hitta forskningspartners för projekt riktade mot regional utveckling och digitalisering


D
Demokratiberedningen Skellefteå kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 2030

    Hur kan man öka det partipolitiska engagemanget hos ungdomar?


    För att vår politiska demokrati ska leva vidare krävs att unga människor vill och kan ta politiska uppdrag. Allt färre blir aktiva i politiska ungdomsförbund. Samhällsdebatten koncentreras allt mer kring frågor som rör den enskilda individen och dennes framtid och mindre kring hur den enskilde kan finnas med i kollektiva sammanhang och påverka samhällsutvecklingen i stort. Hur kan denna situation tydliggöras och dess konsekvenser beskrivas samt vad bör göras för att förändra den ?


F
Föreningen Norden VästerbottenWorkshop-språk: Svenska
  • 2082

    Hur kan vi arbeta för att få civilsamhällets organisationer mer aktiva i integrationsfrågor i Västerbottens län?


    Civilsamhällets organisationer är viktiga för att få människor som kommer till vårt land att känna sig delaktiga i vårt samhälle och i vår demokrati. I Västerbottens län finns en uppsjö av olika intresseföreningar, där människor av olika åldrar deltar. Röda korset, Rädda barnen, Vän i Umeå och olika föreningar som tar ett stort socialt ansvar arbetar aktivt med att inkludera våra nya invånare. Däremot är det fortfarande så att många föreningar varken har personer med utländsk bakgrund som målgrupp, som medlemmar eller aktiva i sina styrelser. Varför är det så? Och vad kan vi göra åt det? Det finns särskilda pengar avsatta för idrottsföreningar att jobba med integrationsfrågor men det finns så många andra typer av ideella organisationer som kan och som vi ser det, även borde ta del i detta arbete. De flesta idrottsföreningarnas integrationsarbete riktar sig mot unga, men hur når vi vuxna personer och äldre personer som kommer till vårt land, och hur får vi dem att känna sig inkluderade i vårt civilsamhälle?


K
KulturbronWorkshop-språk: Svenska
  • 2091

    På vilket sätt kan alternativa hälsofrämjande metoder bidra till att stärka ungdomars hälsa och i förlängningen stärka deras position i samhället?


    Kulturbron är ett mänskligt företag som brinner för ungdomars hälsa och använder kultur, kreativitet, psykisk och fysisk närvaro, motion, samhörighet, interaktion som olika hälsofrämjande och integrerande verktyg.

    Kulturbron - för ungdomars hälsa.pdf


O
OttosonconsultingWorkshop-språk: Svenska
  • 2083

    Hur kan samskapande metoder/social innovation bidra till att utveckla en modern regionalpolitik?


    Anders Lidström har i sin forskning visat att Sverige kommer att ha 16 stadsregioner i Sverige 2030. Umeregionen är ett exempel på detta. Kvar lämnas en inlandsregion med stora utmaningar. På liknande sätt blir det i övriga delar av Sverige. Platser som inte behövs försvagas sannolikt än mer. Internationell forskning har visat att detta leder till att medborgarna använder det redskap som de har, rösträtten och röstar på ytterkantspartier.


R
Region VästerbottenWorkshop-språk: Svenska
  • 1935

    Hur kan landsbygden utvecklas till att bli ett attraktivt ställe att bo på och därigenom bidra till att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige?


    Region Västerbotten arbetar med att ta fram en bred regional livsmedelsstrategi. Den handlar om offentlig mat, krisberedskap, bevarande av kulturlandskap, innovation, export, om livsmedelsproduktion som skapare av arbetstillfällen och mycket annat. Vidare så förutspås klimatförändringarna få stora effekter på livsmedelsproduktion: stora delar av världen som idag producerar stora delar av dagens matprodukter förväntas få sämre livsmedelsproduktionsförmågor samtidigt som förutsättningarna för livsmedelsproduktion i norra Sverige förväntas vara stabila och kanske till och med förbättras. Det här gör att vår region kan få ett ökat ansvar när det gäller att förse inte bara vår egen befolkning, utan även resten av världen med livsmedel.


Region VästerbottenWorkshop-språk: Svenska
  • 1936

    Hur kan vi utveckla trafiksystemet så att det inte bara kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser, utan samtidigt stärker alla gruppers möjligheter att röra sig och ta del av samhället och världen lokalt, regionalt och över längre sträckor?


    Det finns olika sätt att minska trafiksystemets klimatpåverkan, och de sätten slår olika när det gäller andra mål såsom demokrati och deltagande i samhället. Hur kan vi bäst förena de olika målen? Hur långt sträcker sig förresten rätten att delta i samhället - hur ska vi med klimatförändringen förhålla oss till många människors önskemål att få resa tusentals kilometer på några timmar för att lära sig om andra kulturer eller bara njuta av sol och värme? Ska bara de allra rikaste få göra det? Går det att ersätta med någon annan form av resande som uppfyller samma funktioner och som är tillgängligt för de flesta, också i framtiden? Eller är det bara flygbränslet som behöver bytas ut så att priset pressas.


S
Skellefteå kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 1937

    Hur följer man på bästa sätt upp om insatser för ökad tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning verkligen ger resultat?


    I Skellefteå kommun jobbar vi enligt en funktionshinderspolitiska strategi, Ett Skellefteå för alla. Samtliga politiska nämnder sätter årligen upp mål och dessa följs upp vid årets slut. Vid sidan av de politiskt satta målen jobbar många verksamheter löpande med utveckling och insatser för att öka tillgänglighet och delaktighet för personer med olika funktionalitet. Det saknas dock en tydlighet i uppföljningen som gör att man med lätthet kan se om insatser leder till förbättring. Vi kan kvantifiera genomförda utbildningstillfällen, åtgärdade anmälningar om enkelt avhjälpta hinder o. dyl. Vi följer kvalitativt upp genom löpande strukturerad dialog med funktionsrättsrörelsen. Men det är svårt att hitta ett sätt att strukturerat få ett samlat grepp som kan visa både för oss som kommun och för berörda individer vilka insatser som görs och vad de leder till för resultat.


Skellefteå kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 1965

    Hur kan vi säkerställa att erfarenheter och kompetenser hos personer med funktionsnedsättning tillvaratas?


    När det gäller forskning och utveckling och de demokratiska processer som behöver användas, förbises ofta att ta med personer med egen erfarenhet och kompetens. Utvecklig och forskning kring hjälpmedel och hur de används är ett exempel. På vilket sätt kan man säkerställa att den kompetensen tas tillvara? Om den kompetensen anses tas tillvara, hur ser processen ut?


SKL sektionen för demokrati och styrningWorkshop-språk: Svenska
  • 1886

    Hur kan kommuner och landsting/regioner förebygga hat och hot på grund av kön och/eller etnicitet för att säkerhetsställa att förtroendevalda kan verka i sina demokratiska uppdrag?


    SKL genomför en satsning i samarbete med regeringen kring Hot och hat mot förtroendevalda. I arbete ingår såväl utbildningar, att söka och skapa ny kunskap så finns ett fokus på jämställdhet och jämlikhet inom hot och hat. SKL driver också ett arbete kring hälsa och jämställdhet, i det arbetet är ett fokus på jämställdhet och jämlikhet inom deltagande i samhällsutveckling, lika makt. De resultat vi ser visar att förtroendevalda kvinnor, unga, utlandsfödda har en tendens att dels utsättas mer men också att hot kan leda till andra konsekvenser.


Sorsele kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 2050

    Hur får vi aktörer belägna i centralorterna att se digital teknik som ett naturligt arbetsredskap för att skapa förutsättningar för hela landet, oavsett stad eller landsbygd, att delta i olika aktiviteter?


    Geografiska avstånd skapar en tidsbarriär som ofta gör att vi på landsbygd inte får samma möjligheter att ta del av våra rättigheter. Ett ökat användande av digital teknik tror vi kan resultera i att alla får ökad kunskap och större förståelse om att vi behöver inkludera perspektiv från olika geografiska områden, inklusive landsbygdernas, eftersom olika perspektiv berikar.  Vi tror att detta kommer att gynna utvecklingen oavsett vart i landet man bor!


T
Tavelsjö- och Rödåbygdens utvecklingWorkshop-språk: Svenska
  • 1955

    Hur skulle man kunna öka demokrati och inflytande från boende på landsbygden och därmed göra stad och land mer jämlika?


    Vi är verksamma på landsbygden i Umeå kommuns nordvästra, Vindelns södra och Vännäs nordöstra del. Vi har konstaterat att det i många frågor är svårt att få gehör både hos politiker och tjänstemän. Det är få politiker och tjänstemän som bor på landsbygden. I Umeå kommun så bor c:a 30% av befolkningen på landsbygden utanför centrala stan medan det bara är 18% av politikerna som bor där. Vi har alltså ett stort politisk underskott på landsbygden. Det visar sig att intresset för frågor som berör landsbygden är svagt vilket vi tror beror på detta underskott. Det proportionella valsystemet gör att landsbygden bara kan företrädas av en av tre politiker.


U
Umeå kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 2073

    Hur kan en kommun påverka invånarnas konsumtionsbeteenden med hänsyn till dess klimatpåverkan?


    Vår livsstil medför en påverkan på klimatet globalt. Vi reser och konsumerar mat och produkter som produceras i världens alla hörn. Kommuner har sedan länge arbetat med att påverka invånarnas resor (mobility management), rådgivning gällande energianvändning och avfallshantering för att möta uppkomna miljö- och klimateffekter och skapa ett hållbart samhälle. Det finns en logik och politisk relevans för detta. Men hur kan kommunerna ta ansvar för att påverka sina invånares övriga klimatavtryck, relaterat till vad vi äter och vad vi handlar och konsumerar? Frågan handlar dels om vad som ingår i det kommunala uppdraget och vilket manöverutrymme som finns vid sidan om det och dels hur kommunen kan arbeta med att uppmuntra till hållbar konsumtion hos invånarna.

    Frågeställning AIM day Konsumtion.docx


Umeå kommun, Viva kompetenscentrumWorkshop-språk: Svenska
  • 2054

    Hur kan offentlig verksamhet bli bättre på att skapa förutsättningar för dialog med grupper som har ett misstroende mot samhället och dess insatser?


    Sverige har fem nationella minoriteter och minoritetetspråk. Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetspråken är finska, jiddisch, romani chib, meänkieli och samiska. 1 januari 2010 kom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som bygger på regeringens minoritetspolitiska strategi, som innebär att minoriteter har rättigheter som Umeå kommun har skyldighet att erbjuda. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken och deras kultur. Öppna samråd Umeå kommun bjuder årligen in de nationella minoriteterna, politiker och berörda tjänstepersoner till öppna samråd för att diskutera behov och förväntningar med anledning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Till de öppna samråden är alla välkomna. Viva Kompetenscentrum har ansvaret för detta arbete, men det är olika svårt att nå fram till målgrupperna.

  • 2055

    Hur kan kommuner jobba mer interkulturellt och vad innebär det i praktiken?


    Umeå kommun är intresserade av att undersöka möjligheterna att medverka i ett av Europarådets nätverk som heter intercultural cities. Vad skulle Umeå kunna vinna på ett breddat synsätt kring integrationsarbetet, från ett multikulturellt perspektiv till ett interkulturellt perspektiv? En del i denna frågeställning är att synliggöra begreppen integration, multikulturellt och interkulturellt, men också vilka tänkbara effekter ett förändrat perspektivskifte skulle kunna få.


Umeå kommun, Viva kompetenscentrumWorkshop-språk: Svenska
  • 2075

    Finns det ett behov av en alternativ arbetsmarknad för de personer som inte klarar av att arbeta enligt normen? Och ska vi i sådana fall skapa en alternativ arbetsmarknad?


    Idag finns det individer som inte klarar av att arbeta enligt normen. Individer som exempelvis klarar av att jobba under perioder på reguljär arbetsmarknad, men sedan går sjukskrivna under perioder. För att möta framtidens utmaningar inom kompetensförsörjning är det viktigt att kunna diskutera dessa frågor.

  • 2076

    Hur ska vi på bästa sätt ta tillvara på de personer som kommer till Sverige från andra länder, men som riskerar att hamna i utanförskap på grund av bristande språk, låg utbildning och digitalt utanförskap?


    Många personer som kommer till Sverige från andra länder riskerar att hamna i ett utanförskap pga. låg utbildning, språk och digitalisering. Vi behöver kunna ta tillvara på dessa individer.


Umeå kommun, Övergripande planeringWorkshop-språk: Svenska
  • 2023

    Hur kan Umeå kommun och övriga norrländska stadskommuner jobba med Smart Villages för att stötta hållbar utveckling på landsbygden med fokus på digitalisering?


    EU har till nästa programperiod inom Landsbygdsfonden lanserat begreppet Smart Villages, där det likt Smart Cities ska arbetas med utmaningar och möjligheter inom en hållbar utveckling - fokus lokal (plats-)utveckling. Umeå kommun, som en bredbandstät kommun med flera aktiva s.k. byanät, har goda förutsättningar att inom området landsbygdsutveckling arbeta med lokala utvecklingsfrågor (offentlig och kommersiell service, förenings- och näringslivsutveckling m.m.) kopplade till digitalisering tillsammans med lokala utvecklingsgrupper, kommunala verksamheter, bredbandsaktörer m.fl.


UpphandlingsmyndighetenWorkshop-språk: Svenska
  • 2111

    Hur kan vi göra informationen kring offentliga affärer tillgänglig, begriplig och inkluderande så att offentliga upphandlingar kan bidra till stärkt demokrati?


    Offentlig upphandling berör individer och organisationer från alla delar av samhället. Vi på Upphandlingsmyndigheten vill gärna få idéer och uppslag kring hur vi kan utveckla våra tjänster så att upphandlingsprocessen kan bli så inkluderande, begriplig och tillgänglig som möjligt, så att våra gemensamma offentliga medel kan användas för att stärka demokratin. I Sverige görs offentliga upphandlingar för över 640 miljarder kronor varje år. Det är medel som ska bidra till en hållbar framtid. Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att stötta både leverantörer till offentlig sektor och upphandlande myndigheter att förstå och ha verktygen för att genomföra sunda offentliga affärer. För att kunna göra det behöver Upphandlingsmyndigheten erbjuda hjälp och vägledning som är anpassad för en mängd olika aktörer, bl.a. idéburen sektor, sociala företag, sociala entreprenörer och medborgare som är intresserade av att delta i eller lära sig mer om hur upphandling fungerar. Vi hoppas på ett samtal mellan många olika parter där kommunikation, upphandling, design, sociala krav, tillgänglighet, juridik och normkritik – eller kanske helt andra perspektiv – lyfts och bidrar till en medskapande process.


V
Vän i UmeåWorkshop-språk: Svenska
  • 2109

    Vilka mekanismer i privata relationer och nätverk mellan svenskar och invandrare bidrar till social integration, livskvalitet och förståelse av det svenska samhället?


    Vän i Umeå jobbar mycket med att skapa och stärka personliga relationer, och har en bild av att det har en stor betydelse. Vi vill förstå mekanismerna i dessa personliga relationer och om och på vilket sätt det har betydelse för en bättre integration. Det handlar både om etablerade svenskar och invandrare.


W
Whereabouts Workshop-språk: Svenska
  • 2062

    Hur kan digitalisering bidra till att förbättra integration och hälsa? Finns det några risker?


    De flesta nya invånarna i en ny stad upplever svårigheter att integrera sig i samhället. På vilket sätt kan digitalisering bidra i detta arbete?


Ö
Örnsköldsviks kommun Workshop-språk: Svenska
  • 1978

    Hur kan man folkbilda i demokrati på ett sätt så att man lär sig det demokratiska hantverket?


    En förutsättning för demokrati är att den baseras på en förförståelse för kvalitativ demokrati. Invånare, infödda och nya, har emellanåt en ytlig kunskap om vad demokrati är. Hur folkbildar vi i demokrati på ett åskådligt och begripligt sätt där vi ger möjlighet till omedelbar praktisk upplevelse av demokrati? Vi lever i en utveckling där det civila samhället förväntas ha ett växande ansvar för det hållbara (demokratiska) samhället. Samtidigt urholkas (vår erfarenhet) det demokratiska ansvaret inom föreningslivet. Vår analys av det är att invånarna, medlemmarna i föreningarna, idag inte alltid har en förståelse för demokratisk föreningspraxis. Det gäller samtliga föreningskategorier vare sej de är bildade ur ett gemensamt intresse såsom idrott, geografiskt ursprung eller ett gemensamt intresse för att stärka sitt närområde. Vi upplever tex. ett avstånd mellan styrelse och medlemmar där medlemmarna inte har lärt sig påverka på det sätt som det är tänkt vare sig vi pratar om medlemmar som är vuxna eller ungdomar och barn. Vi upplever också att det är svårt att förklara för nyanlända som vill bilda förening om hur föreningslivet i Sverige är uppbyggt och vad föreningars roll kan vara och hur en förening kan bidra till det hållbara samhället utifrån en demokratiskt perspektiv.


Örnsköldsviks kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 2089

    Vilka framtida utmaningar möter unga personer som väljer att driva verksamheter i glest befolkade miljöer och hur kan dessa utmaningar hanteras?


    Det finns ett tydligt mönster med generation och val av boplats. Företagandets och föreningsengagemangets villkor är beroende av unga som väljer en livsbana som entreprenör, ekonomisk och /eller ideell. Två dimensioner som ofta möts i glest befolkade miljöer.