Lista med frågor

Högpresterande elever, nyanlända elever, elever i matematiksvårigheter, genus, hur handskas vi med denna miljö av mångfald så att vi får hög måluppfyllelse i matematik? Hur organiserar vi skolan, i ett perspektiv av mångfald, för att främja höga prestationer i matematik?
Keywords: matematikdidaktik, genus, nyanlända, inkludering, hög-, lågpresterande elever.

Enköpings kommuns vision är att alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden

Det finns tydliga intentioner i skolans styrdokument att vi ska arbeta inkluderande. Inkludering kan definieras som en process där olikheter ses som en tillgång. Utifrån en vid samhällskontext förväntas då skolan ge erfarenheter av att olikheter ses som tillgångar och att tolerans och respekt är grundläggande värden för människor och vårt samhälle.
Detta ställer höga krav på organisationen av skolan. Elever kan t. ex exkluderas på grund av bristande språkkunskaper i svenska eller att eleven genom föräldrars låga utbildningsgrad inte får tillgång till skolkontexten i hemmet.
Hur ska alla d.v.s. högpresterande elever, nyanlända elever, elever med matematiksvårigheter, med olika genus kunna samverka i en organisation och därigenom utvecklas optimalt?
Hur handskas vi med och hur organiserar vi denna miljö av mångfald så att den utmanar och ger möjlighet till hög måluppfyllelse i matematik?

Skulle man kunna se om, och i så fall hur, förskolans satsningar påverkar barns utveckling och lärande i ett längre perspektiv, alltså när våra förskolebarn kommit till skolan?
Keywords: förskola, NT-pedagogik/didaktik, uppföljning, utvärdering, verksamhetsutveckling, måluppfyllelse.

Sedan 2013 har Enköpings kommun tillsammans med Skolverket utbildat/kompetensutvecklat en stor del av kommunens förskollärare i NT. Vi vill veta om och hur det har satt spår i verksamheten och om det verkligen kommer barnen till del.
I en tid med begränsade resurser både i form av pengar och tid är det avgörande hur vi väljer att kompetensutveckla våra pedagoger. (Se bifogade dokument.)

Hur leder rektorer sina lärare i att förstå skolans nya uppdrag och skapa en förändringbenägenhet och vilja att utveckla en skola för alla?
Keywords: styrning av skolan, elever med särskilda behov, nyanlända, stress, verksamhetsutveckling.

En utmaning är att få lärare att förstå skolans förändrade uppdrag och att arbeta med ett inkluderande arbetsätt för en skola för alla. Hur jobbar man på ledningsnivå med detta – som skolchef respektive rektor? Vi kan se att flera elever kommer att gå i Hebys skolor som har olika typer av diagnoser. Vi ser också en ökad mängd elever med andra kulturella bakgrunder och språk än svenska. Vi vill skapa en skola för alla. Vad ställer detta för krav och förväntningar på våra lärare när vi ser att sjukfrånvaron går upp och stressen redan ökar utifrån det förändrade uppdraget. Hur ska rektorer i sitt ledarskap arbeta för att skapa en förändringsbenägenhet bland lärare och en vilja till kontinuerlig utveckling av skolans undervisning och lärarnas egen kompetens utan att ytterligare förstärka skadlig stress.

Hur kan elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att motverka stress och parallellt stödja både flickor och pojkar mot en hög måluppfyllelse?
Keywords: elevhälsa, förebyggande arbete, stress, psykisk ohälsa, genus.

I skollagen uttrycks att ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.”
Vad menas med en skola för lärande och hälsa? Det handlar om skolmiljön i vid mening t.ex. trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva säger om lärande och hälsa.” (Prop 2001/02:14 s55).
Under de senaste åren har det i enkäter framkommit att flickor upplever en ökad press i att presentera bra i skolan, vilket bidragit till att flickor i större utsträckning än pojkar visar stressproblem såsom dålig sömn. Samspelet mellan hem, skola och elevhälsan är viktiga grundstenar i det förebyggande arbetet, men inte alltid så enkelt att få till stånd.
Vid senaste ”Liv och hälsa ung 2015” ( Regionförbundet)
visade det sig att Knivstas flickor åk 9 mådde sämre än förra året, och gapet mellan flickor och pojkar hade ökat.

Hur kan vi utveckla de kombinatoriska färdigheterna inom skolan så att det underlättar för att kunna utveckla nya yrken och yrkesroller i näringsliv och verksamheter?
Keywords: kombinatoriska färdigheter, kompetensförsörjning, innovation, rekrytering.

De kombinatoriska färdigheterna blir viktigare och viktigare inom arbetslivet, som följd av att det nya näringslivet är globalt, förändras snabbt och är mycket rörligt. Detta leder till ett stort behov av att kunna kombinera olika färdigheter snabbt, många gånger samtidigt, i beslutsfattande, i sitt arbete och för att skapa nya vägar och lösningar som kommer att fungera bra.
En typisk situation är när ett företag ska formulera ett nytt affärsupplägg eller behöver fatta nya och ‘banbrytande’ beslut för verksamheten. Där krävs olika förmågor och kompetenser, samt förmåga att ha perspektiv och distans (till sina egna idéer tex), för att skapa insikt som grund för nya beslut. Den processen är mycket viktig för ett framgångsrikt företag, men som tyvärr, som regel, görs under tidsbrist eller press. Den kräver mycket av inblandade personer och beslutsfattare – det kräver många olika förmågor hos inblandade – för att gemensamt hamna i beslut som blir riktigt bra för såväl verksamhet, personal, kunder och partners etc.
En annan situation är mer problemlösning, att kombinera olika kompetenser/ perspektiv och doktriner till en väl fungerande helhetslösning – kort sagt att kunna tänka och agera mer ‘horisontellt’ än ‘verktikalt’.

Vi i näringslivet måste på olika vis finna vägar för att minska den korrigeringsinvestering vi som regel måste göra med en ny rekryt, en nyutbildad kvalificerad person. Kan vi hjälpas åt att, med fokus på kombinatoriska färdigheter, korta implementeringstiden för en ny medarbetare och även investeringen, så är det av stort värde för alla. Dessutom så kommer det att dramatiskt underlätta för oss i näringsliv och verksamheter att skapa nya lösningar, professioner och helt enkelt bli både duktigare och mer kompetent som aktör.

Vad är god lärmiljö? Hur kan jag se det och veta att den är god?
Keywords: lärmiljöer, verksamhetsutveckling, kollegialt lärande, formativ bedömning, IKT, språkutvecklande arbetssätt, inkludering.

Sigtuna kommuns kommunala grundskolor har sedan vårterminen 2013 arbetat med skolutvecklingsprogrammet Sigtunaboxen för att öka elevernas måluppfyllelse.
( http://www.sigtuna.se/Barn--Utbildning/Skolutveckling-/Sigtunaboxen/ ). Programmet är skapat efter en genomlysning 2011 utförd av prof. Ulf P. Lundgren för att kartlägga skolornas förbättringsbehov. Arbetet har en gedigen förankring hos samtliga rektorer och tillsammans med centrala förvaltningen har en lärandeorganisation riggats för systematiskt kollegialt lärande. Satsningen ska pågå aktivt under minst fem år och ska leda till en förändring av undervisningsmönster där elevens behov för lärande är fokus och målet är att eleven ska äga sin egen lärprocess.
Sigtunaboxens tre didaktiska grundpelare är formativ bedömning och undervisning, informations- och kommunikationsteknik och språkutvecklande arbetssätt. I det pågående förbättringsarbete är initieringsfasen överstånden (år 1-2) och implementeringsfasens (år 2-5) gör sig ett visst motstånd gällande och rektorer och lärare behöver öka sin förståelse för begreppet lärmiljö. Vi svänger oss med ordet och inser att få äger samma bild av vad som menas. Begreppet beskrivs hos Skolverk, Specialpedagogiska Myndigheten, Ifous forskningsprojekt ”Inkluderande lärmiljö” i allmänna, välmenande termer grundade i FNs barnkonvention. Vi vill med vår forskarfråga undersöka om det går att konkretisera, specificera tydligare beskrivning vad en god lärmiljö är utifrån våra tre perspektiv. Vi önskar också kunna beskriva hur det syns och hur lärmiljön kan formas/utvecklas för att skapa goda förutsättningar för lärandet hos våra elever.

Hur kan en liten organisation som Skolforskningsinstitutet arbeta för att institutets resultat ska komma till användning i de verksammas – främst förskollärare och lärares – praktik? Diskussionen bör fokusera såväl på goda metoder, angreppssätt, hinder och möjligheter som på former för samverkan kring forskning, med t.ex. regionala aktörer, skolhuvudmän, universitet etc.
Keywords: samverkan runt forskning, forskningsspridning, innovation, regional samverkan, lärares kompetensutveckling.

Skolforskningsinstitutet har två huvuduppgifter. Den första är att göra systematiska översikter över praktiknära forskning om förskola och skola, dvs. att med stor systematik och med utgångspunkt i den forskning som finns vid en viss tidpunkt sammanfatta den bästa tillgängliga kunskapen inom ett område eller för en viss fråga. Den andra är att lysa ut och fördela medel till sådan praktiknära forskning.
Det ingår även i uppdraget att sprida och göra resultaten av de systematiska översikterna tillgängliga för de verksamma i förskola och skola. Detta är en stor utmaning för en liten organisation. Målsättningen är att resultaten ska nå ut, komma till användning och ge de professionella stöd för att utveckla sin verksamhet (undervisningen), ytterst i syfte att bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever.

Nyanlända elever i grundskolan ofta får en klassplacering med en gång och får börja läsa olika skolämnen, hänvisas elever i gymnasieålder till språkintroduktion där fokus ligger på svenska språket. Skulle ett mer flexibelt regelverk göra att fler kan påbörja studier i nationella program tidigare och minska tiden i språkintroduktion? Kan ett mer flexibelt läsårssystem ge bättre förutsättningar för nyanlända elevers lärande och deltagande i utbildning?
Keywords: nyanlända, språkinlärning, gymnasieskola.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige från andra länder kommer under hela året, och har rätt till skolgång snart efter sin ankomst. Det kan vara svårt att ordna sådan som passar in i det ordinarie skolsystemet och olika former finns för att lösa detta. På gymnasiesidan finns språkintroduktion där nyanlända elever deltar. Det visar sig dock att det är svårt att rigga system som gör att dessa ungdomar kommer över i andra program när det bäst passar eleven, bland annat p.g.a regelverk för läsår etc.

Hur kan vi vända utvecklingen och få fler av de bästa lärarna att söka sig till de skolor med mest utmanande förutsättningar?
Keywords: likvärdig skola, resurssvaga skolor, lärares val av arbetsplats, styrning och ledning av skolan.

De skickligaste lärarna kan göra mest nytta i skolor med mest utmanande förutsättningar. Idag är andelen behöriga lärare, lärare med lång erfarenhet etc. lägre i de skolor där vi skulle vilja att den var högre, och utvecklingen går dessutom åt fel håll. För att vända utvecklingen behöver vi dels veta mer om vilka mekanismer som styr lärarnas val av skola de arbetar i och vilka styrmedel som därmed skulle vara möjliga för beslutsfattare på skolan, lokalt i kommunen och på nationell nivå att arbeta med. Bifogar en PM som SKL och berörda kommuner tog fram inför förra regeringens förslag om förstelärare.

Skulle det kunna vara en fördel för vissa nyanlända med en god skolbakgrund och engelskkunskaper att få läsa gymnasieskolan på engelska? Vad ser ni för för-och nackdelar med detta?
Keywords: nyanlända, gymnasieskola, språkinlärning.

En del av de nyanlända eleverna kan redan engelska, och skulle därmed kunna tillgodogöra sig en större del av utbildningen om de kunde påbörja ämnesundervisning i engelska samtidigt som de lär sig svenska. Finns erfarenheter från andra länder som kan underlätta ett vidare arbete här?

Hur ska vi - kommuner och Uppsala universitet i samarbete - kunna verka för att under förskole- och skoltiden forma en undervisning som ger eleverna förutsättningar att hantera klimat- och miljöfrågorna individuellt; att varje elev tar ett personligt ansvar, har relevanta kunskaper/färdigheter och en vilja att agera? Vad konkret ska förändras/förbättras i skolan när det gäller undervisning i hållbarhet/lärande för hållbar utveckling?
Keywords: hållbar utveckling, ESD, verksamhetsutveckling, måluppfyllelse.

Förskolans och skolans övergripande uppdrag finns uttryckt i läroplaner för de olika skolformerna. Här står att läsa att:

• Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

• Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

• Med ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Måluppfyllelse är att alla barn/elever ska nå för den specifika skolformen uppsatta mål; Hur ska vi under barnets och elevens förskole- och skoltid verka för en undervisning som ger dem förutsättningar att hantera klimat- och miljöfrågorna individuellt, som får bäring nationellt och individuellt?

Vi lever i den period av jordens historia då människan strävar efter evig tillväxt, där mänsklig aktivitet påverkar klimatet och miljön. Sedan 1950-talet har världens utveckling accelererat vad det gäller globalisering, urbanisering, medicinsk utveckling och olika investeringar för att nå ökat välstånd och hälsa i vissa delar av världen samtidigt som skillnaden ökar kraftigt mellan jordens invånare. En skillnad som finns såväl inom som mellan länder. Utarmningen av naturresurser innebär att vi står på randen till den sjätte massutrotningen. Takten på utsläpp gör att det ekologiska systemet beräknas kollapsa inom 150 år. Men, såväl som mänskligheten har format jordens historia har vi fortfarande ett val, att välja en hållbar utveckling för framtiden. Det kräver förståelse för det ansvar vi har och kunskap om miljö, klimat och den socioekonomiska komplexiteten som påverkar jordens ekosystem.

Unga människor har idag mycket kunskap om natur, samhälle och miljö men samtidigt ligger gruppen unga långt ner på listan över åldersgrupper med miljöanpassade handlingsmönster. Teoretisk kunskap innebär inte automatiskt att man tillämpar miljökunskap i vardagssituationer. Enligt grundskolans, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan har skolan i uppdrag att ge eleverna möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor för att skapa hållbar utveckling. Hur kan skolan utvecklas till att konkret stödja barn och unga till en miljösmart livsstil? Hur kan den kompetens som finns inom förskola/skola samt inom universitetet skalas upp och få ett större genomslag i verksamheten?

I vår urbaniserade värld där 70 % av befolkningen bor i städer är det en stor del av våra barn och unga som inte har en naturförståelse eller provat på friluftsliv. Med det klimathot vi står inför och behovet av att fasa ut användningen av fossila bränslen behöver vi även ge våra unga förutsättningar att hantera friluftsliv och överleva på naturens villkor.

Vilka strategier kan vi som skolhuvudman ha för att undervisning, som även inbegriper digitala lärresurser, i så stor utsträckning som möjligt bygger på vetenskaplig grund?
Keywords: digitala lärresurser, digital kompetens.

I kölvattnet av skolans digitalisering finns det en flora av resurser, metoder och idéströmningar som saluförs av diverse företag, men också sprids fritt från kollega till kollega. Sociala medier ökar lätt spridningshastigheten och påverkansgraden. Samtidigt ska skolans verksamhet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Här uppstår ett dilemma när forskningen och utprovandet får svårt att hålla jämna steg med utbudet av bl.a. appar, tjänster/system, föreläsare och utbildningserbjudanden m.m. Hur kan vi som skola både ha en verksamhet som är en del av sin samtid samtidigt som vi i möjligaste mån gör medvetna val av artefakter för elevernas lärande?

Vad innebär en inkluderande förskole- och skolmiljö? På vilket sätt kan vi på central nivå stötta förskolor och skolor i arbetet med att öka barn och ungdomars delaktighet i en verksamhet som är anpassad efter var och ens behov?
Keywords: inkludering, inkluderande förskola, inkluderande skolmiljö, likvärdig skola, organisation.

En inkluderande verksamhet anpassar sig efter vars och ens behov så att barn och ungdomar upplever en samhörighet i den grupp de tillhör. Verksamheten ska kunna hantera en heterogen grupp med barn och ungdomar där det finns en stor variation av behov representerade. En komplex situation där olika behov ibland ställs emot varandra och där kunskapen bland pedagogerna inte alltid räcker. Olika synsätt avspeglas även bland skolledare, pedagoger och inte minst bland föräldrar. För en mer likvärdig skola inom Uppsala kommun behöver vi öka samsynen om vad inkludering innebär för oss, samt stärka kunskapen om olika anpassningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Hur gör vi?

Hur ska någonting som kommit fram i forskning nå hela vägen från forskare till alla klassrum och komma alla elever till godo?
Keywords: vetenskaplig grund, samverkan, forskningsspridning, kollegialt lärande, verksamhetsutveckling.

Det talas alltmer om att verksamheten i skolan ska utgå från forskning/vetenskap och beprövad erfarenhet. Om detta verkar forskare, politiker, skolchefer, rektorer, lärare och mediedebatt vara överens. Man verkar också vara överens om att det är långt mellan forskning och den vardagliga verksamheten i skolan. Det börjar finnas en del kopplingar, men i de allra flesta klassrum finns lärare som inte har direktkontakt med forskning.
Exempel: Grundskolans ledning i en kommun har förstått att kollegialt lärande har en mycket positiv effekt på alla elevers lärande. Hur ska de göra för att få det att bli verklighet på alla skolor så snabbt som möjligt?

Hur blir VFU en naturlig del av varje förskolas/skolas utvecklingsarbete?
Keywords: rekrytering, VFU, lärarutbildning, LLU.

Uppsala kommun kommer inom en snar framtid att behöva många nya förskollärare/lärare bl a på grund av de stora pensionsavgångarna. Redan nu har förskolor/skolor utanför Uppsala centralort svårt att rekrytera nya lärare. VFU-verksamheten är en grundförutsättning för att nya pedagoger ska kunna rekryteras i verksamheten.
En väl fungerade VFU-period kan vara avgörande för om en lärarstudent slutför sin lärarutbildning och tar examen. Hur kan förutsättningar på skolorna/förskolorna skapas så att lärarstudenternas VFU blir ett vinnande koncept för både LLU/handledare och student? I takt med att Lärarprogrammen tar in allt flera sökande behövs också flera LLU, som handleder dessa lärarstudenter.

Vilka strategier kan vi som ledare i förskolan ha för att skapa entydighet gällande den komplexitet som uppstår då olika definitioner av kvalitet möts på olika nivåer i organisationen och i relation till olika aktörer?
Keywords: förskola, styrning och ledning, kvalitetsbegrepp, förändrat uppdrag, statlig styrning, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring.

Utbildningen för barn mellan ett och fem år befinner sig i utveckling. Under senare årtionden har den svenska förskolans uppdrag genomgått ett stort förändringsarbete och regeringen har succesivt förstärkt förskolans pedagogiska roll och betydelse för det livslånga lärandet. Försämrade resultat i Pisaundersökningar jämsides med rapporter som indikerar att förskolan bidrar till bättre resultat gör förskolan till en viktig arena för staten att få inflytande över. 2010 fick Statens skolverk i uppdrag att föreslå förtydliganden och kompletteringar av vissa mål i förskolans läroplan vilket resulterade i en ny del som vidrör uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolans reviderade läroplan Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 (Lpfö 98/10).
Parallellt med att förskolans uppdrag förändrats och förskolechefens ansvar stärkts har det också ställts politiska krav på kommunerna att etablera system som möjliggör jämförbarhet lokalt och att uppföljning och utvärdering av såväl kommunens verksamheter som den verksamhet som drivs i annan regi ska vara kontinuerlig, tillgänglig och jämförbar för medborgarna. Idén om att valfrihet skapar kvalitetskonkurrens är bärande och medborgarnas delaktighet och möjlighet att välja utgör en viktig del i säkrandet av bästa möjliga kvalitet. Kvalitetssäkring ses som en viktig komponent i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet i kommunernas välfärd, service och tjänster till invånarna och kommunens alla verksamheter skall arbeta aktivt med detta. Frågan om kvalitet har därmed kommit att placeras högt upp på dagordningen inom förskolans offentliga verksamhet.
Kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan har lett till att många organisationer inom förskolan befinner sig i ett skede där olika verktyg för kvalitetsutveckling skapas och implementeras i verksamheten. Kvalitetsbegreppet är relativt och tillskrivs olika innebörd på olika nivåer i organisationen i och i relation till olika aktörer. I mötet med barnet tillskrivs kvalitet en betydelse, i mötet med föräldrar en annan, i relation till verksamheten en tredje och i relation till huvudman en fjärde. Detta innebär i praktiken att ledaren behöver navigera mellan olika definitioner av kvalitet och samtidigt skapa kvalitetssystem som får dessa att mötas – skapa en entydighet.

Framtidens behov av kunskap; hur väl stämmer det överens med den undervisning som sker i skolan idag?
Keywords: motivation, hög-, lågpresterande elever, läsförståelse, matematik, naturvetenskap, framtidsstudier.

”Det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.”
John Hattie 2009

Svenska 15-åringars resultat har under de senaste åren fallit kraftigt i internationella undersökningar. Resultaten har försämrats i läsförståelse, matematik och i naturvetenskap. Svenska elever presterar nu under det internationella genomsnittet i Pisa-undersökningen. Resultaten från undersökningen visar också att skillnaderna mellan de högpresterande och lågpresterande eleverna ökar. Samtidigt visar resultaten i den elevenkät avseende uppföljning av pedagogisk verksamhet som gjorts av alla elever i åk 5 och 8 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet, i både kommunala och fristående skolor i Uppsala kommun under ett antal år, att det är en oroande låg andel positiva svar på frågan ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”. Kan det möjligen finnas ett samband där eleverna upplever att det som samhället signalerar är viktiga färdigheter i det samhälle de ska verka i inte är vad de möts av i undervisningen idag? Så frågan är:
- Vad vet skolan om framtidens behov och vad förmedlar skolan till eleverna gällande framtidens behov av färdigheter och kunskaper?
- Vad behöver ändras, och framförallt hur behöver Uppsalas skolor arbeta för att möta behovet av färdigheter som efterfrågas i samhället idag/imorgon?

Hur kan gymnasieskolan kvalitetssäkra sitt arbete så att varje elev får det stöd och den återkoppling den behöver för att lyckas med sina studier och därmed lyckas slutföra skolgången och uppnå gymnasieexamen?
Vi vill gärna ha hjälp med att hitta ett sätt att kvalitetssäkra skolan så att varje elev får det stöd och den återkoppling den har rätt till. Vad lyfter forskning och beprövade arbetssätt fram rörande kvalitetssäkring i gymnasieskolan så att vi säkerställer att alla elever får bästa möjliga förutsättningar för att slutföra sin skolgång och uppnå gymnasieexamen?
Keywords: kvalitetssäkring, måluppfyllelse, gymnasieskolan, avhopp, särskilt stöd, mentorskap.

Forskning visar att elever som inte har en fullvärdig gymnasieutbildning riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden vilket ofta resulterar i en lång tid av arbetslöshet. Projektet #jagmed arbetar med att utveckla arbetssätt och metoder för att motverka att elever hoppar av sin skolgång utan att fullfölja sin utbildning.
Vi har sett att elever som har ett behov av särskilt stöd ibland upplever att de inte fått det stöd de behöver för att lyckas med sina studier. Faktorer som påverkar detta är stöd och återkoppling från mentor/lärare samt avsaknad av flexibilitet i undervisningssituationen. Vi har också sett att synen på mentors uppdrag varierar stort, både mellan olika skolor men också inom skolor.
Syftet med projektet #jagmed är att under en period av tre år utveckla och implementera rutiner och arbetssätt som leder till en minskning av antalet avbrott från gymnasieskolan samt att utveckla rutiner för att säkerställa kontakt med annan aktör vid ett eventuellt avbrott.

Vårt projekt är just nu inne i en planerings- och analysfas. Vi kommer att gå in i en genomförandefas i mars. Vi har i vår nuvarande fas genomfört intervjuer med personer/funktioner kopplade till målgruppen. Vi har också tittat på statistik för att ta reda på utgångsläget. Projektplanen är under utveckling och kommer säkerligen att förändras fram till mars, därmed också våra mål.

På organisationsnivå har vi som mål att implementera en samverkansplattform som ska finnas som konsultativt och operativt stöd i arbetet kring eleverna i riskzon att göra avbrott. Det skulle vara en utveckling av det arbete som görs idag på så sätt att vi organiserar oss och upprättar rutiner för detta. Vi ser också att vi kommer att behöva utveckla arbetssätt för att säkerställa att elevers frånvaro uppmärksammas i större utsträckning än den görs idag. Det arbetet behöver vi göra då vi vet att ett avbrott ofta börjar med frånvaro/skolk och kan vara symtom på att eleven inte får det stöd som den behöver. Vi har genom en enkät fått reda på att elever upplever att de inte alltid får den återkoppling de behöver. Därför har vi som plan att starta en hemsida/app för att underlätta kontakten mellan elev och mentor. På hemsidan loggar eleven in och skattar sin studiesituation. Mentor loggar in och får ta del av sina elevers skattningar inför de mentorssamtal som sedan ska äga rum. Detta tror vi kommer att möjliggöra att eleven kan ge uttryck för sin upplevelse på ett sätt som kan vara svårt i det fysiska mötet. Mentor hinner också förbereda sig för sitt mentorssamtal. Hemsidan ska vara trevlig, tillgänglig och innehålla framgångsrecept samt kontaktuppgifter till personer/funktioner som kan vara till hjälp för mentor och elev.

Vårt arbete behöver implementeras i skolan och ska inte vara en parallell verksamhet till gymnasieskolans övriga arbete. Detta tror vi kommer att kräva mycket arbete, strategiskt och metodiskt. Vi tror att det kommer att möte på lite motstånd men vi ser att projektets tidsram ger oss utrymme för att arbeta ihärdigt men långsamt.

Hur ska vi i skolan jobba med att kompensera vårdnadshavarens utbildningsnivå? Finns det samband mellan hur elever som inte har vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning klara skolan och hur stor tonvikt skolan lägger vid läxor och andra hemarbeten? Hur ska vi motivera alla våra elever, oavsett vårdnadshavarens förväntningar och egna erfarenheter?
Keywords: likvärdig skola, läxläsning, vårdnadshavares utbildningsnivå, motivation, måluppfyllelse.

Frågan är i högsta grad aktuell för oss i Östhammars kommun. Vår senaste betygssammanställning visar att 92 % av våra åk 9 med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning var behöriga till yrkesproram. På tre av våra fyra högstadier var samtliga behöriga. Motsvarande siffra för de elever som har vårdnadshavare utan eftergymnasial utbildning är i genomsnitt 75 % - 64 % på den skola där det är lägst. Meritvärdet är i genomsnitt 235,4 för de med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning respektive 189,1 för den andra gruppen elever. Det lägsta genomsnittliga meritvärdet har en högstadieskola - 172,6 -. Den skolan saknar helt vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning i den årskursen.


Våra egna tankar kring detta handlar främst om tre olika delar. Dels handlar det om skolans och studie- och yrkesvägledarnas roll att visa eleverna att alla gymnasieskolans program vänder sig till alla och att presentera mängden yrken och framtidsmöjligheter. Många av våra elever som kommer från hem utan eftergymnasial utbildning har knappt tänkt tanken att det finns annat är föräldrarnas yrken att ta efter. Studie- och yrkesvägledarnas handlingsplan för skolorna har reviderats nyligen och ännu mera fokus sätts på detta.
Dels handlar det om en medveten strategi på en av våra skolor (där skillnaden är minst i genomsnittligt meritvärde i åk 9) - att eleverna i åk 6-9 ska göra skolarbetet i skolan. Förutom t.ex. glosläxor. Tanken är att eleverna ska ha samma förutsättningar oavsett om de kan få hjälp hemma eller inte. Har denna strategi påverkat resultaten gynnsamt eller är det istället så att fler läxor/hemuppgifter bättre involverar och engagerar vårdnadshavare ovansett utbildningsnivå och det därför skulle gynna eleverna eller bör samarbetet med vårdnadshavare ha en helt annan utgångspunkt för att engagera även de som eventuellt har en egen negativ minnesbild av sin skolgång.
Den tredje aspekten handlar om motivation. Oavsett vårdnadshavares utbildningsnivå så behöver eleverna bli motiverade att lycka i skolan och se sin egen potential. Vi har i kommunen jobbat med ett entreprenöriellt förhållningssätt för att väcka lust och engagemang. Men uppenbarligen når vi inte alla elever. Är det förväntningar hemifrån eller från skolan som mest påverkar elevernas olika resultat.
Kanske finns det helt andra förklaringar till att elever med vårdnadshavare som saknar eftergymnasial utbildning lyckas sämre i våra skolor såsom högre andel med någon typ av inlärningssvårigheter.

Hur ska vi arbeta i skolorna för att höja pojkarnas resultat i kärnämnen samt idrott och hälsa?
Keywords: måluppfyllelse, genus, betygssystem, digitala lärresurser, formativ bedömning.

Skillnader finns mellan pojkar och flickor: flickorna har övervägande högre resultat, i samtliga ämnen. Detta är särskilt tydligt i kärnämnen samt idrott och hälsa. Detta gäller både årskurs 6 och 9.


Som exempel kan ges att 74 % av flickorna i åk 9 vt 2015 uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande siffra för pojkar är 63 %. Vad gäller det genomsnittliga meritvärdet så hade flickor 223,9 och pojkar 194. På tre skolor är skillnaden drygt 30 poäng mellan flickor och pojkar. På den sista skolan är det nästan ingen skillnad alls men då ligger både flickor och pojkar relativt lågt på ca 200 poäng.


En tänkbar förklaring till detta kan vara betygssystemet i Lgr11 där de högre betygen fås t.ex. om man kan ge välutvecklade svar eller analysera i flera led. Det kan även handla om att visa på komplexa samband. Detta tror vi både pedagoger och elever har tolkat som att man måste skriva långa svar och det är flickorna generellt bättre på. Vi hoppas på att fler redovisningsformer kan gynna de elever som inte gärna uttrycker sig långt, i skrift. Vi har även tankar kring att det skrivna ordet vägs tyngre i en bedömning är t.ex. en muntlig redovisning eller rena klassrumsdiskussioner. En förhoppning finns att vi delvis kommer till rätta med detta med hjälp av formativ bedömning och en 1 till 1 satsning med lärplattor. Den formativa bedömningen bör leda till att samtliga elever blir mer medvetna om sin utveckling och vad som förväntas av dem för att visa på större kunskaper och utvecklas i sina förmågor. 1 till 1 satsningen hoppas vi gynnar elever som är bättre på att redovisa kunskaper och förmågor med hjälp av bild, film och tal. Då blir även dess redovisningsformer beständiga och kanske därför lika mycket värda i pedagogers ögon vid bedömningar.


Att arbetet med att skapa relationer till eleverna för att nå fram/motivera måste fortsätta är tydligt – något vi tror höjer både pojkar och elever med vårdnadshavare utan eftergymnasial utbildning. Att ”modella”, lära elever strategier för att ta sig an olika uppgifter är också en viktig uppgift för oss i skolan. Alla kan ju inte få den hjälpen hemma.