Lista med frågor

F
Företagarna/Granö BeckasinWorkshop-språk: Svenska
  • 1338

    Hur kan turismen användas för att öka attraktionskraften i inlandet?


    -


G
Guitars -the MuseumWorkshop-språk: Svenska
  • 1332

    Hur kan museet bästa skapa en Virtual Reality marknadsföring för Guitars - The Museum? Vad finns det för möjligheter att skapa en Virtual Reality upplevelse av en specifik gitarrs innandöme, alltså en resa i elgitarrens micro kosmos?


    Museet har för närvarande en mycket smal budget och är i behov av att hitta smart marknadsföring. Det är en utmaning att på ett effektivt sätt i förväg förmedla den förtrollande upplevelse de flesta gäster går iväg med efter ett besök på museet. Virtual Reality teknologin är av stort intresse då den kan skapa en exklusiv teaser för detta världsunika museum. Via VR kan potentiella besökare över hela världen få en inblick i museets miljö och vad det har att erbjuda. Hur skapar man en VR lösning som både är effektiv och ekonomisk? Vad finns det för förutsättningar att kunna skapa en marknadsföring som både kan fungera som en teaser och även utvecklas till en inkomstkälla? Vad finns det för möjligheter att utveckla en VR lösning som även kan erbjuda appar eller en slags guidad mini-tur på distans? Hur kan man skapa en Virtual Reality lösning där fokuset är på instrumentens design, uppbyggnad och komponenter? Vad krävs för att skapa en virtual reality video serie är informativ och spännande för gemene museibesökare, studenter, forskare, byggare, designers, ingenjörer mfl.?


K
KUMMIN (Cummin AB och Cummin mat i Umeå AB)Workshop-språk: Svenska
  • 1329

    Vad är den ultimata förtäringen, drycken samt fikat under en utbildnings- och konferensdag för att behålla optimalt fokus både fysiskt och mentalt?



L
Länsstyrelsen VästerbottenWorkshop-språk: Svenska
  • 1340

    Hur kan man planera bättre transportlösningar till besöksmål utanför tätort för de som inte kan eller vill använda bil?


    Generellt är det ofta ont om möjligheter att utan bil ta sig till besöksmål utanför tätort, t.ex. naturreservat, badstränder, utkikspunkter. Särskilt att gå vandringsleder och paddelleder kräver lösningar eftersom man gärna börjar på en punkt och slutar på en annan punkt. Det kan till exempel gälla särskilda aktivitetsställe i Robertsfors, Nordmaling, Vindeln, Vännäs, Bjurholm och för aktiviteter som restauranger och gårdsbutiker + vinterupplevelse / naturturism. Nedan listas exempel på olika förutsättningar. Exempel färdsätt: gång, cykel, allmänna kommunikationer, samåkning. Exempel på platser: - Lokalt (några km): naturreservaten Grössjön och Strömbäck-Kont utanför Umeå, - Regionalt (några mil): Havsbad t.ex. Bettnesand (Umeå kommun), Olofsfors bruk (Nordmalings kommun), Skidbackar t.ex. Middagsberget (Vännäs kommun) och Agnäsbacken (Bjurholms kommun), naturreservat Vindelforsarna och Mårdseleforsen i Vindels kommun, vandringsleder t.ex. Vännforsleden (Vännäs kommun) och Isälvsleden (Vindelns kommun). - Regionalt (flera mil): Björnlandets nationalpark och Vindelfjällens naturreservat Exempel på berörda grupper: ungdomar, medelålders, barnfamiljer, äldre, grupper från förskolor, grundskolor, gymnasium och komvux, universitet, föreningsgrupper. Exempel på syften: besök ett par timmar, besök på dagen, besök på kvällen, dagsbesök, flerdagsbesök. Besök på vardag, besök på helgdag. Exempel på utrustning: barnvagn, liten ryggsäck, stor ryggsäck, skidor, cykel, kanot, kajak.


N
Norrbyskärs MuseumWorkshop-språk: Svenska
  • 1322

    Hur kan vi som kulturarvsdestination jobba med dagens teknik för att göra destinationen intressant och levande både för barn och vuxna.


    Norrbyskärs Museum ser en nedåtgående trend av besökare till utställnignar och guidade turer. Vi vill ändra på det och undrar hur?


S
STF Svenska TuristföreningenWorkshop-språk: Svenska
  • 1313

    Hur hanterar vi att nedmonteringen av samhällsservice riskerar att slå ut/försämra förutsättningarna för fullgoda livsmiljöer och turism i inlandet? (How do we make unprofitable infrastructure profitable?)


    Privatisering av samhällsservice riskerar att slå ut/försämra förutsättningarna för fullgoda livsmiljöer i inlandet. Klyftan mellan stad och land ökar märkbart. Privata flyg-, tåg-, bussoperatörer som ska betjäna kollektivtrafik lägger ner olönsamma sträckningar tex nattågen från Sthlm till Jämtland. Underdimensionerade, outbyggda, föråldrade el och nätverksinstallationer är oprioriterade. Vid hög belastning slås näten ut i glesbygd. Operatörer lobbar kraftfullt för en digitalisering av radionätet vilket kommer slå ut/kraftfullt begränsa möjligheten att lyssna på radio.


U
Uminova ExpressionWorkshop-språk: Svenska
  • 1311

    Hur ser framtidens turism ut?


    Financial Times skriver om hur försäljningen av diamanter går ner. Lyxkonsumtionen rasar i Kina. Det verkar som att vi istället längtar efter mer genuina upplevelser. Fortsätter utvecklingen av turistnäringen som den gör idag förväntas den 2050 vara uppe i 3 miljarder. Hur tar vi i Umeå vara på den insikten och möjligheten av mer genuina upplevelser? Samt hur tar vi tillvara på den kreativa talang som finns i Umeå? Hur kan vi jobba tillsammans?


V
Vasaregionens Utveckling AbWorkshop-språk: Svenska
  • 1323

    Vilket mervärde respektive utmaningar finns det när man marknadsför två olika destinationer i två olika länder, d v s Kvarkenregionen (Vasa+ Umeå) som ett besöksmål?


    Det finns pågående projekt där en gemensam marknadsföring är ett av målen. De skulle vara intressant att få svar på ovanstående ur den akademiska synvinkeln.

  • 1343

    Konst, stad och natur. Hur kan man koppla ihop konst med natur eller konstens betydelse för stadsmiljön? På vilket sätt påverkar det besöksnäringen?


    Till exempel Kvarkens världsarvsskärgård eller offentlig konst i stadsmiljö


Vindelälven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidaturWorkshop-språk: Svenska
  • 1326

    Betydelsen av småskalig turism i orter på landsbygden - samhällsekonomiskt och socialt. Hur skiljer sig byar åt som har turismföretag mot de som inte har. Vilken betydelse har offentliga investeringar haft i småskalig turism på landsbygd i Norrland - lyckas småskalig turism bättre i byar som tagit del av offentliga investeringar i produktutveckling och marknadsföring? investerar det offentliga på rätt sätt för att småskalig lantlig turism (naturbaserad turism etc.) ska få den draghjälp man behöver för att lyckas? Vilka är flaskhalsarna för turismutveckling i Norrland? Hur lyckas man?


    Èn följdfråga: - hur påverkar infrastruktur förutsättningarna att bedriva bra turism i glesbygd - jämför där infrastrukturen är bra och där den är dålig. I vårt tilltänkta biosfärområde (avrinningsområdet för Vindelälven, Laisälven och nedre Umeälven), som sträcker sig från norska gränsen ut till kusten, bor de flesta i Umeå medan större delen av området är glest befolkat. Många på landsbygden (i såväl kust, skogsområde som fjällen) ser turism som en möjlig källa till utveckling. Det finns dock många saker som gör det svårt att "bara sätta igång". Tex få (om några alls) kollektiva transporter, väldigt få boenden och matställen, lite kapital, osv. Det flesta byarna har dock fenomenalt bra internetuppkoppling. Idag finns massor av medel att söka för att göra vandringsleder men det finns få människor som har tid och möjlighet att sköta om dessa. Sammanfattningsvis handlar frågan om: Hur ska man satsa, vad ska prioriteras och i vilken ordning för att nå framgång inom turism på landsbygden?

  • 1328

    Hur ska den samiska kulturen och renskötsel inkluderas och skyddas när den norrländska besöksnäringen utvecklas? Argumentet att mer besökare genererar utvecklad service i glesbygd biter inte på renskötseln, som historiskt och inte minst idag tycks bli överkörda av andra intressen. Hur kan involvering bli prioriterat?


    I vårt tilltänkta biosfärområde har sju samebyar renbetesområden. Många renskötare har uttryckt en oro över den turistiska utvecklingen/planerna på utveckling i älvdalen. Det är av största vikt att deras intressen inte hamnar i konflikt med turist-entreprenörers/kommuners intressen för att det ska vara långsiktigt hållbart. Hur når vi dit?


Visit HemavanTärnaby ABWorkshop-språk: Svenska
  • 1344

    Hur ser framtidens marknadsföring ut för att bäst nå våra besökare både som destinationsbolag och för enskilda företagare och hur kan vi mäta detta för att veta att det verkligen ger effekt i ökat gästantal?


    Marknadsföringsinsatser är en av de största kostnaderna som ska resultera i en ökad försäljning. När det gäller de kanaler vi använder i nuläget (print, digitala/ sociala kanaler, fysiska informationsplatser och digitala skärmar, press/ visiningsresor) - hur håller de i framtiden? Vad behöver vi veta för att ligga i framkant kommunikationsmässigt? Hur kommer vi närmare sanningen av effekten av nyttjade kanaler i det som verkligen genereras av värde på orten? (Ett stort antalet fritidshus nyttjas i olika grad)


Visit UmeåWorkshop-språk: Svenska
  • 1334

    Hur ska man kommunicera sitt hållbarhetsarbete så att det inte framstår klyschigt eller som green wash?


    Kommunikationen behöver tydliggöras så att mottagaren förstår att det är ett kvalitativt arbete som ligger bakom, ej påhittat.

  • 1340

    Hur kan man planera bättre transportlösningar till besöksmål utanför tätort för de som inte kan eller vill använda bil?


    Generellt är det ofta ont om möjligheter att utan bil ta sig till besöksmål utanför tätort, t.ex. naturreservat, badstränder, utkikspunkter. Särskilt att gå vandringsleder och paddelleder kräver lösningar eftersom man gärna börjar på en punkt och slutar på en annan punkt. Det kan till exempel gälla särskilda aktivitetsställe i Robertsfors, Nordmaling, Vindeln, Vännäs, Bjurholm och för aktiviteter som restauranger och gårdsbutiker + vinterupplevelse / naturturism. Nedan listas exempel på olika förutsättningar. Exempel färdsätt: gång, cykel, allmänna kommunikationer, samåkning. Exempel på platser: - Lokalt (några km): naturreservaten Grössjön och Strömbäck-Kont utanför Umeå, - Regionalt (några mil): Havsbad t.ex. Bettnesand (Umeå kommun), Olofsfors bruk (Nordmalings kommun), Skidbackar t.ex. Middagsberget (Vännäs kommun) och Agnäsbacken (Bjurholms kommun), naturreservat Vindelforsarna och Mårdseleforsen i Vindels kommun, vandringsleder t.ex. Vännforsleden (Vännäs kommun) och Isälvsleden (Vindelns kommun). - Regionalt (flera mil): Björnlandets nationalpark och Vindelfjällens naturreservat Exempel på berörda grupper: ungdomar, medelålders, barnfamiljer, äldre, grupper från förskolor, grundskolor, gymnasium och komvux, universitet, föreningsgrupper. Exempel på syften: besök ett par timmar, besök på dagen, besök på kvällen, dagsbesök, flerdagsbesök. Besök på vardag, besök på helgdag. Exempel på utrustning: barnvagn, liten ryggsäck, stor ryggsäck, skidor, cykel, kanot, kajak.


W
wherethewildriverrunsWorkshop-språk: Svenska
  • 1341

    Hur kan vi utveckla en ´naturcamping´ så hållbart, miljövänligt och gästvänligt som möjligt, utan att lämna några avtryck i naturen, eller så lite som möjligt. Kan vi få det att smälta in mitt i Natura 2000 areal och nära en älv, med ingen eller låg miljöbelastning, men med mer service möjligheter för gästerna?


    VI är Roger och Janneke, man och hustru. Vi har besökt Västerbotten och dess älvar i ett antal år och när då chansen dök upp så tog vi den. Vi har nu flyttat upp och bor utanför Lögdeå, mitt i skogen bredvid älven och vi kan inte annat än trivas. Jag, Roger är 43 år gammal och kommer från norra Dalarna och har jobbat med svetsning i alla dess former och sedan 2008 som yrkeslärare/vuxenutbildn. med inriktning industri men även guidning av laxflugfiske i Norge och fågeljakt i Sverige parallellt. Arrangerat fiskeresor till Norge med kunder från södra Europa. Janneke är 35 år gammal och kommer från Holland och har flyttat till Sverige för naturens skull 2014. I Holland har Janneke arbetat inom vården men även byggt upp ett vandrarhem och hållit teambuilding event med hjälp av hennes fyra hästar som vi även har med oss upp hit, utbildad massör. Jobbar nu som sjuksköterska i Nordmaling Vi tillsammans har fyra hästar och tre hundar Vi vill sälja en upplevelse, här finns en otroligt potential med närheten till naturen, flygplatser och alla olika inriktningar på jakt, fiske och naturupplevelser. Inriktning på kunder från Europa. Vi vill inrikta oss på ett par olika målgrupper och bygga ett boende i vår egen lada men även ha en camping, vi bor 1-2 minuter ifrån en redan befintlig som ingen arrenderar i dagsläget och faller under en konstig variant av Allemansrätten just nu. Campingen och ladan var gästboendet ska byggas ligger mitt i naturen direkt vid Lögdeälven. Området är Natura 2000 markerad men i en tidigare LIS utredning redan anmärkt som utvecklingsmöjlighet inom turism. Vi skickar med ett dokument med karta av området En liten förklaring på översiktskartan kopierad från Google: - Röda gränsen är det redan projekterade LIS området - Grön gräns inom LIS området är den nu befintliga vildmarkscampingen, redan påverkad en hel del och där passar det mer att göra servicehus och reception m.m - Blå gräns är där vi tänker att vi vill göra något unikt och en liten miljövänlig oas för målgruppen som vill vara mer ifred. Se bifogade bilder, som vi pratade om så ser det väldigt tätbevuxet ut på google men i verkligheten finns det en hel del plats, hoppas att det framgår lite iallafall på bilderna -Gul gräns/ruta är vårat boende

    Namnlös.jpg


Wi arkitekterWorkshop-språk: Svenska
  • 1312

    Hur kan vi i Umeå ligga i framkant inom naturturism med hjälp av arkitektoniska interventioner?


    Vi arbetar med arkitektur med fokus på natur och turistnäringen och önskar lyfta detta för att se hur vi kan samverka i regionen och skapa attraktionspunkter som förhöjer vistelsevärdet i vår natur.