Lista med frågor

H
Huddinge kommun, Barn och utbildningsförvaltningenWorkshop-språk: Svenska
  • 2134

    Vad är ett effektivt språkutvecklande arbete i olika utbildningskontexter - från förskola till lärarutbildning?


    För att nå en likvärdig förskola/skola för alla, har språket en avgörande betydelse. Som ett led i vårt arbete mot ett segregerat samhälle, där alla våra barn och ungdomar ges de bästa förutsättningarna för att kunna lära och utvecklas måste vi ständigt arbeta med att stärka och utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som genomsyrar alla våra verksamheter.


K
Kungl. MusikhögskolanWorkshop-språk: Svenska
  • 2151

    Hur kan vi utveckla vår musikundervisning i grundsärskolan och träningsskolan och anpassa den så att den både möter elevernas väldigt specifika behov men samtidigt ger dem allt de har rätt till av fullvärdig, musikundervisning med utrustade lokaler och ger dem en möjlighet till ett kulturellt medborgarskap i samhället?


    Detta ”krockar” ofta, då skolorna ofta inte har special-anpassade musiksalar endast för elever med t.ex. koncentrations-svårigheter, vilket många barn i dessa skolformer har. Det innebär att de kan ha svårt att vistas i skolornas ”ordinarie” musiksalar, och då kan man inte ha musik med dem där, vilket KAN innebära en inskränkning i deras möjligheter till att i undervisningen ex. spela och musicera i tillräckligt hög grad.

  • 2152

    Frågan väcks och måste besvaras, hur kan vi anpassa och vidareutveckla musikundervisningen i skolorna för att möta både samhällets och regeringens krav på digitalisering utan att samtidigt tappa kunskaperna om det hantverk som fortfarande ligger i att musicera på analoga instrument, såsom gitarr, piano osv?


    Utvecklingen inom musikbranschen går med rasande fart, inte minst inom den digitala delen. 2017 lade regeringen fram en ny digitaliseringsstrategi (bilaga till Regeringsbeslut I:1). ”Moderniseringen av Sverige börjar i skolan Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den. ” (Regeringsbeslut I:1, s.3) ”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” (Regeringsbeslut I:1, s4) Musikundervisningen i Sverige har sedan 1970-talet legat i framkant i världen då det gäller att inlemma samhällets modernare versioner av musik i klassrummet (Backman Bister, 2014; Ericsson & Lindgren 2010; Ericsson & Lindgren 2011), men har på flera sätt avstannat vid den ”pop-och – rock-inriktning” som infördes i skolornas musiksalar då. Musikundervisningen i skolorna behöver utvecklas för att möta den nya digitala eran av musik på ett bättre sätt (Gullö, 2010; Leijonhufvud, 2018). Referenser: Backman Bister, A. (2014). Spelets regler [Elektronisk resurs] : en studie av ensembleundervisning i klass. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2014. Stockholm. Ericsson, C & Lindgren, M. (2010). Musikklassrummet i blickfånget. Vardagskultur, identitet, styrning och kunskapsbildning. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Ericsson, C & Lindgren, M. (Red). (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. Gullö, J-O. (2010). Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning. Doktorsavhandling. Stockholm: KMH Förlaget. Regeringen: Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19, Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Stockholm: Regeringskansliet Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2018. Luleå.


S
STLSWorkshop-språk: Svenska
  • 2163

    Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet


    1. I ett mångkulturellt klassrum, vilka perspektiv finns på ett specifikt historiskt skeende (ex. industrialiseringen)? 2. Hur kan undervisning utformas som möjliggör för elever att identifiera sig med den historia som presenteras i klassrummet och utveckla en interkulturell historisk kompetens (ta olika perspektiv) i relation till ett specifikt historiskt skeende (exempelvis industrialiseringen)?


U
Uppsala kommunWorkshop-språk: Svenska
  • 2147

    Har experimentella didaktiska studier med kontrollgrupper en given plats i den praktiknära forskningen och hur kan den i så fall diskuteras i förhållande till exempelvis aktionsforskning och learning studies?


    I Uppsala kommuns FoU-satsning ingår att prioritera bland av lärare formulerade idéer till projekt. Handledande lektorer har här en nyckelroll. Frågan som formuleras ska läsas med förutsättningen att det finns en av lärare klart relevant frågeställning för verksamheten formulerad på plats. Själva kärnan i frågan handlar om att få en diskussion kring om det finns en poäng i att rekommendera vissa forskningsstrategier som har större potential att ge forskning med god kvalitet givet de praktiska förutsättningarna vi har i skolan.

    AIMday fråga från Uppsala kommun Ammie Berglund.docx