Hur bereder vi vägen för de utlandsfödda människor som redan finns här och hur rustar vi dem för arbetsmarknaden när allt fokus i diskussionen handlar om politisk polarisering kring migration?

Hur ska vi agera så att den tillgängliga kompetensen hos Nyanlända blir spelklar för arbetsmarknaden. På vilket sätt kan de resurser och kompetenser som finns i migrerade människor användas på bästa sätt? Hur ska vi i kommunerna hantera integrationen på bästa sätt, dvs i syfte att stärka det lokala samhället och dess utveckling, när migrationens regelverk och arbetsmarknadspolitiska insatser ofta tar ut varandra. Invandrare är en kompetensreserv – hur ska vi jobba för att göra det möjligt att använda den reserven?

Metaller används i de flesta av samhällets sektorer och behoven ökar dessutom. Många menar att utan metaller kan vårt moderna samhälle inte utvecklas. Alla vill ha tillgång till metaller men samtidigt uttrycks önskningar om att produktionen ska ligga ”någon annanstans”. Fenomenet brukar omtalas som ”not in my backyard” inom forskningen. Vilka lösningar finns på den här omöjliga ekvationen?

Många miljökrav ställs i offentliga upphandlingar, men hur påverkar kraven hållbar utveckling hos små- och medelstora företag (SME)? Hur följer vi upp så att företag faktiskt blir mer hållbara och inte ”bara” utför greenwash? Och på vilka sätt kan SME vara en del av allt fler kommuners strävan efter klimatneutralitet? – Om miljökrav och dess hävstång till utveckling hos små- och medelstora företag

Vilka goda exempel finns nationellt och internationellt där små- och medelstora företag (SME) satsat på hållbar utveckling med bevisat resultat kopplat till social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet?

Vad behöver vi fokusera på för att uppnå mål som Klimatneutral Umeå tätort 2030 och klimatneutralt Sverige 2045?

Vad visar forskningen om organisationers cirkulära mognadsgrad? Vilka metoder finns för att ta reda på den cirkulära mognadsgraden hos ett företag eller en organisation? Finns det olika metoder som passar olika företag eller organisationer olika bra?

Omställningen mot än mer cirkularitet är i full gång i vårt samhälle, men företag och organisationer är i olika nivå på resan mot det cirkulära, och ofta behöver först en mognadsgrad definieras på det aktuella företaget innan effektiv hjälp kan erbjudas. Med cirkulär mognadsgrad menar vi vilken kunskapsnivå som respektive organisation befinner sig gällande cirkularitet och då även vilken nivå på åtgärder som är lämplig i respektive organisations förflyttning mot ökad cirkularitet i sin verksamhet.

Utvecklingen i vårt samhälle går snabbare och snabbare, med ökade krav på oss medborgare att fortsätta vara nyfikna och lära oss nya saker hela livet. Vad säger forskningen om framtidens samhälle; hur underlättar vi det ständiga livslånga lärandet och andra delar av livet som vi behöver för ett gott välbefinnande?

Hur säkerställer arbetsgivaren en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö vid hemarbete?

Hemarbete har ökat rejält under Covid-19 pandemin och enligt många bedömare kommer den trenden att hålla i sig även efter pandemin har lagt sig. Vad bör arbetsgivaren tänka på för att säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda vid hemarbete? Vilka risker och fördelar finns med hemarbete? Till exempel: Hur ser man till att ergonomin är bra? Att arbetsbelastningen är acceptabel? Att raster tas? Hur kan man på distans ge tillräckligt med ledning och styrning, information och stöd, visa uppskattning och dylikt? Vilka lagliga regleringsmöjligheter och hinder finns för att stödja hemarbete? Vid hemarbete har arbetsgivaren försämrade lagliga möjligheter att stödja och kontrollera den anställdes arbetsmiljö samtidigt som arbetsgivaren fortfarande har ett ansvar för att de anställda inte blir sjuka eller skadade i arbetet. Hur bör arbetsgivaren agera för att uppfylla lagens krav vid hemarbete, samtidigt som man inte styr över arbetsstället?

Miljöinvesteringar, uppmärksamhet och spridningseffekter – Hur kan miljöinvesteringar, liknande Markbygden 1101 i Piteå kommun, generera största möjliga samhällsnytta?

Vindkraften har gått från perifer energikälla till en av de viktigaste pusselbitarna som ska leda Sverige bort från olje- och kärnkraftsberoendet. Fronten av vindkraftutvecklingen sker i Piteå kommun, vilket har väckt stor uppmärksamhet medialt och från energibranschen runt om i världen. Etableringen av vindkraftparken Markbygden 1101 sker mitt i ett intensivt investeringsområde i Norra Sverige.
I Piteå kommun byggs just nu Europas största landbaserade Vindkraftpark, Markbygden 1101. År 2002 inledde Svevind arbetet med vindmätningar i området och 2010 togs de första verken i drift. Idag finns nästan 300 verk bygga och driftsatta. Internationella turbintillverkare som General Electric, Enercon etc. har redan investerat 15-20 miljarder i projektets framdrift.
Markbygen 1101 innebär stora möjligheter till ny forskning, nya utbildningar, projektsamarbeten etc. Projektet beräknas stå klart år 2025 och leder till ett stort antal nya arbetstillfällen regionalt och lokalt inom väldigt många branscher. Trots det är det politiska intresset, nationellt och internationellt, svalt. Hur får vi politikerna att intressera sig för det som sker här uppe? Hur kan projekt liknade markbygden leda till positiva ringar på vattnet lokalt och vad krävs för att skapas synergier med annan utveckling i Norrland?

Nedan följer basfakta om projektet
– Möjlighet att bygga upp till 1101 turbiner, fördelat på tre etapper.
– Områdets totala yta uppgår till 450 kvadratkilometer.
– Investeringsvolym 70 miljarder SEK
– Årsproduktion 12 Twh vilket motsvarar 6-8 %av Sveriges totala elproduktion.
– Minst 500 årliga arbetstillfällen under uppbyggnadsfasen.
– Minst 200 arbetstillfällen under den 30-åriga driftsfasen

Hur kan vi belysa, beforska och implementera digitala kulturella upplevelser för välbefinnande och existentiell hälsa hos patienter inom sjukvården?

Studio Acusticum i Piteå räknas av externa samarbetspartners som ett av Europas modernaste och mest multifunktionella konserthus med akustik, teknik och kringservice i världsklass. Konserthusets ca 200 föreställningar årligen räknar in 25 000 unika konsertbesök/år.
Konserthuset inrymmer också Orgel Acusticum som brukar beskrivas som en levande artefakt som lockar besökare från när och fjärran.

Studio Acusticum kan idag – genom ett ständigt utvecklingsarbete – finnas där människor konsumerar kultur. Det digitala rummet är lika viktigt som det fysiska konserthuset och den omsorg vi visar om vår publik följer med in i de virtuella miljöerna för att skapa nya kulturella mötesplatser.
Frågeställningen handlar om att se och stärka kopplingen mellan sjukvård och digitala kulturella upplevelser. Det finns mycket forskningsunderlag, men väldigt lite som stödjer redskap för implementering och kunskaper hos vård- och omsorgspersonal. Tvärvetenskapliga initiativ behövs. Det berör även vårdmiljö, redskap för social interaktion, kunskap bland personal för att ta hand om de känslor och minnen som kulturen väcker, mångfald och kulturell bakgrund osv.
Vid Umeå universitet finns såväl vårdutbildningar samt program för kulturanalys. Idag finns inte kultur och hälsa som en del av vårdutbildningarna någonstans i landet. Studio Acusticum har distributionskanaler och digitala plattformar såsom https://studioacusticum.se/liveacusticum/ och https://kulturarenan.se

Vad är kulturens roll i hållbarhetsomställningen?

Vad är kulturens roll i hållbarhetsomställningen, kritisk granskare, en verksamhet som också skapar miljömässiga och ekonomiska avtryck, en medspelare och motspelare i debatten? Hur ska kulturskaparna jobba med hållbarhet, eller ska dom inte göra det? Ja det där kan man ju problematisera, ofta har ju kulturen som roll att betrakta, granska och uttrycka samhällets förändring men är dom inte också nu medskapare som andra?

Håller idrottsrörelsen på att bli en överklassangelägenhet- Vilken betydelse har föräldrarnas ekonomi och utbildningsnivå för barns möjlighet till en aktiv fritid?

Idrottsrörelsens gemensamma mål är att erbjuda en idrott som är tillgänglig för alla, under så lång tid som möjligt av livet. Samtidigt finns problem med att locka och behålla individer inom idrottsrörelsen. Familjens ekonomi och utbildningsnivå har visat sig vara en avgörande faktor för vilka som föreningsidrottar och inte. Sociala omständigheter och förutsättningar begränsar och anger möjliga livsval, där vissa grupper har större utsikter än andra att utnyttja ett visst fritids- och idrottsutbud och dra nytta av de möjligheter och livschanser fritiden kan erbjuda. Samtidigt kämpar många föreningar med att få ihop en hållbar finansiering, där det kan vara svårt att erbjuda medlems- och träningsavgifter som underlättar för alla att delta. Vi frågar oss om idrotten håller på att bli en överklassangelägenhet, som endast vissa grupper av samhället har tillgång till? Vad innebär det för folkhälsan och den sociala hållbarheten i samhället?

Behöver vi utveckla andra metoder/strukturer för att säkerställa en aktiv fritid för alla, om offentliga medel för satsningar på idrott, aktivitet och föreningsliv fortsätter att minska?

I ett framtidsscenario där de offentliga medlen till förmån för idrott, aktivitet och föreningsliv fortsätter att minska och/eller prioriteras till annat, hur säkerställs då en aktiv fritid för alla? Kommer det behöva utvecklas nya strukturer för att finansiera såväl idrottsytor som ideella föreningars verksamhet? Hur kan de strukturerna se ut? Vilka nya metoder behöver föreningar, kommun och stat utveckla för att säkra allas rätt till deltagande i föreningsdriven idrott?

Hur kan en aktiv fritid för alla säkerställas, när offentliga medel inte räcker för att bevara, utveckla och skapa nya idrottsytor samt räcker till för att kunna bevara en levande ideell idrottsverksamhet?

Föreningslivet hjälper oss att hålla oss friskare, skapar möten mellan människor, bidrar till demokratisk skolning och ger möjlighet för individer att växa. För att kunna göra det måste föreningslivet dels ha någonstans att vara, och dels ha en säkerställd finansiering för att kunna bedriva en god verksamhet. Ett brett utbud av tillgängliga aktivitetsytor är en förutsättning för all idrott. Att bevara, utveckla och skapa nya anläggningar och idrottsmiljöer är därför viktigt för hela idrottsrörelsens utveckling och för folkhälsan. Samtidigt behövs en stabil föreningsekonomi och finansiering av idrottsföreningarnas verksamhet – något som möjliggör livskraftiga, hållbara föreningar med kraft att utvecklas. Det är förutsättningar för en stark idrottsrörelse som bidrar till att bygga social hållbarhet i samhället, såväl i de växande städerna som på landsbygden.

Att satsa offentliga medel på idrotts- och föreningslivet kan på många sätt ses som en långsiktig investering för kommun och stat, med friskare, gladare medborgare som trivs på orten som resultat. Men i konkurrens med annan verksamhet, däribland lagstadgad verksamhet som de offentliga medlen ska räcka till, finns en stor risk att satsningar som rör idrotts- och föreningslivet prioriteras ned – tendenser som syns både vad gäller anläggningar/idrottsytor och ekonomiska bidrag till föreningar. Detta trots många och starka politiska röster om föreningslivets viktiga roll i samhället.

Sveriges kommuner är de enskilt största ägarna av landets idrottsanläggningar, med utmaningar som rör både renovering och nybyggnation. I vissa kommuner syns ett stort behov av fler idrottsanläggningar, medan det i andra kommuner är utmaning att renovera och underhålla befintliga anläggningar på ett bra sätt. Samtidigt som stora investeringsbehov finns kämpar många kommuner med en sviktande ekonomi. Vi frågar oss därför: Hur ska vi upprätthålla möjlighet till idrotts- och aktivitetsytor för god hälsa och välbefinnande när många kommuners ekonomi försämras och skattepengarna inte räcker till för finansiering av idrottsytor och anläggningar?

Vad är framtidens mobilitet och hur når vi den på ett hållbart sätt- lokalt och nationellt? Vilka investeringar och beteendeförändringar behövs?

Kollektivtrafiken har stor betydelse för ett växande Skellefteå som en hållbar plats där invånarnas dagliga val har betydelse för klimatet, framkomligheten och samhällsekonomin. Förändringar i människors beteenden kommer att ha stor betydelse enskilt för individen utifrån ekonomin, enkelheten att ta sig fram, säkerhet och trygghet.

Men kollektivtrafiken står inför stora möjligheter kopplat till den tekniska utvecklingen inom bland annat autonoma eldrivna fordon, elflyg som bussar i luften och omvänd kollektivtrafik. Men det finns utmaningar.
Städerna växer samtidigt som landsbygden består av färre och äldre personer. Detta innebär utmaningar när det gäller att bibehålla samhällsservice så som exempelvis kollektivtrafik. Minskat resande och ökade kostnader leder till avveckling av trafikutbud och detta bidrar till försämrad service för de som bor på landsbygden. Kollektivtrafikens största utmaning är att kostnaderna ökar snabbare än resandet och intäkterna. Samtidigt finns höga ambitioner och en målsättning för branschen att fördubbla kollektivresandet, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. För att detta ska lyckas måste trafikekonomin förbättras; det måste bli mer resande per satsad skattekrona. Utmaningen är så stor att hela synen på vad som är en grundläggande kollektivtrafikförsörjning och var resurserna ska satsas behöver förändras. Frågeställningen har ytterligare accentuerats av Coronapandemin; det krävs nya radikala grepp för att kunna fortsätta utveckla kollektivtrafiken utan att kostnaderna skenar. Det är viktigt att ta fram lösningar som är långsiktigt ekonomiskt hållbara och där en ökad resefterfrågan inte leder till försämrad trafikekonomi.

Är det möjligt att forma ett hållbart samhälle i en snabbt växande stad? Vilka investeringar behövs och i vilken ordning? Hur kan en snabbväxande kommuns processarbete samordnas och utvecklas så att hållbarhetsfrågan inte riskeras att bortprioriteras i något/några steg på vägen? Hur får man externa aktörer, tex underleverantörer, att förändra sin processer och arbetssätt?

Det byggs som aldrig förr i Skellefteå. På grund av den snabba expansionen som kommer med nya etableringar finns behov av tusentals nya bostäder inom de närmsta åren. Planen är att ta fram 5000 nya bostäder innan 2030, med en byggtakt på ca 300-500 bostäder/år. Den snabba utvecklingen skapar möjligheter att skapa en eftertraktad, inkluderande och attraktiv ort med moderna bostadsprojekt som drivs med nyckelord som långsiktighet, hållbarhet, teknik och miljö. Detta ställer såklart stora krav på infrastruktur och samhällsplanering överlag, men skapar också stora möjligheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Men det finns utmaningar. En är tidsperspektivet. Hur bygger vi snabbt men också med ett långsiktigt perspektiv som skapar attraktiva miljöer som är hållbara också i tider av nedgång. En annan utmaning finns i själva arbetsprocesserna kring hållbarhet. Idag är inte teknologin är ett hinder utan snarare hur det på ett naturligt sätt kommer in i arbetsprocesserna. Hur påverkar organisation och arbetsprocesser hållbarhetsfaktorn? Hur framtidssäkrar vi infrastrukturen vid nybyggnation, och hur hittar vi rätt koncept för den samordning och integration av sektorer och infrasystem som vi önskar för framtida byggprojekt med målet hållbar samhällsutveckling. Hur kan berörda verksamheter inom hela kommunkoncernen arbeta organisationsöverskridande för att tillsammans skapa kostnadseffektiva och smarta infrastruktur-lösningar som ger utrymme och flexibilitet för framtida behov.

How can the building sector minimize waste from construction sites and increase the reuse of products (radiators, refrigerators, heat pumps etc.)/building materials (bricks, building frame etc.) at refurbishment and/or demolition?

The building sector has a large climate impact in Sweden. Fastighet represents Umeå kommun as the building developer on the municipality level. Today, reusable products on the construction sites often end up as waste.

Hur kan arbetet med den cirkulära omställningen av städer (cirkulär ekonomi/klimatneutralitet), synliggöra och utmana maktstrukturer, och på så vis bidra till en mer jämlik fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män (jämställdhetspolitiska målen för Sverige)?

När samhället ska ställa om – cirkulärt och mot klimatneutralitet (Umeå 2030) och vi ändå ska utmana normer och beteenden, så gör vi det också genom att titta på maktstrukturer. Dvs, vi lämnar inte maktperspektivet utanför arbetet och analysen.

How and why should we address the difference in educational level between men and women?

There is a big difference between women and men when looking at statistics of higher education, with more women than men having an exam on a higher level. How can we analyse this difference, why should we? Is there already research that explains some the differences? And what can we do to change this imbalance? There is for example a correlation between educational level and quality of life and life expectancy. If the only thing we can do is to encourage boys and girl to a lifelong learning, how can we handle the negative consequences?