Fokusområden

Social hållbarhet

Om du funderar över hur din organisation skulle kunna förbättra sitt bidrag till social hållbarhet kan ett samarbete med forskare som jobbar med dessa frågor vara väldigt värdefullt.

Ett socialt hållbart samhälle är inkluderande, jämställt och jämlikt. Det utgör en grund för både långsiktig ekonomisk tillväxt och ett starkt  demokratiskt samhälle. För att kunna skapa och vidmakthålla social hållbarhet, måste människor ha tilltro till varandra och aktivt delta i samhällsutvecklingen. Rent konkret är exempelvis medborgardialog, social och kulturell tolerans, samhällssäkerhet och kriminalpolitik viktiga sakområden. Vidare är fungerande och transparent offentlig förvaltning, lika möjligheter till arbete och utbildning oavsett bakgrund eller läggning, liksom socialt inkluderande stadsplanering, områden som också relaterar till social hållbarhet.

För att social hållbarhet ska bli praktiskt tillämplig måste det tydliggöras utifrån de specifika behov och förutsättningar som existerar på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla på ett stort ansvar. Men även företag, ideella organisationer och utbildningsväsendet är viktiga aktörer

Arbetsliv

Arbetslivet står inför stora förändringar och utmaningar. Därför behöver vi mer kunskap för att säkra en trygg och effektiv arbetsmiljö.

Ett viktigt område är arbetstagares hälsa, inte minst för att få stopp på en ökad sjukfrånvaro. Här saknas tillräcklig kunskap om arbetsmiljöns hälsoeffekter och den påverkan en bra arbetsmiljö har på  samhälls- och företagsekonomin. Det finns tecken på brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, inte minst i den kvinnodominerade välfärdssektorn.

Den ökade digitaliseringen och automatiseringen påverkar efterfrågan på arbetskraft. Förändrade kompetenskrav skapar nya utmaningar. Strukturomvandlingen medför även att nya yrken växer fram och gamla försvinner eller kraftigt omformas. Arbetsorganisationen påverkas också av att företag i större usträckning anlitar underleverantörer. Andra utmaningar är förknippade med en ökad rörlighet över gränserna, vilket kan leda till olika villkor för arbetskraften beroende varifrån den kommer.

En djupare insikt i vilka mekanismer som ligger bakom uppkomst och omfattning av diskriminering i arbetslivet är också efterfrågat. Sammantaget kan ett fungerande arbetsliv främja hälsa, bidra till inkludering och etablering på arbetsmarknaden och att äldre både kan och vill vara yrkesverksamma.

Folkhälsa

En god och jämlik hälsa hos hela befolkningen är viktig och ett område som regeringen gett högsta prioritet. En väg att uppnå målet är ökad samverkan mellan akademin och omgivande samhälle.

Folkhälsan påverkas av en mängd olika faktorer: en effektiv och behovsanpassad hälso- och sjukvård av god kvalitet, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder samt utveckling av nya läkemedel och behandlingar. För att förbättra folkhälsan arbetas ofta med preventivt arbete, såsom folkbildning och beteendeförändring, för att  exempelvis reducera och avvärja smittspridning eller förändra en osund livsstil. Folkhälsoarbetet omfattar också att stärka förutsättningarna för att människor ska kunna ha en bra hälsa, t.ex. genom att bygga ut lekplatser, motionsanläggningar och friluftsområden. Det omfattar också att på olika sätt förbättra förutsättingar för äldre och de med funktionshinder att leva ett fullgott liv. Folkhälsan omfattar alla hälsoaspekter; såväl psykisk, social och fysisk.

Många folksjukdomar har samband med både livsstils- och miljöfaktorer och ärftlighet. Psykisk ohälsa är ett av våra största hälsoproblem. Hälsan är heller inte jämlikt fördelad i befolkningen. Ojämlikhet i hälsa uppkommer genom skillnader i fråga om villkor och möjligheter för olika samhällsgrupper. Regeringen har därför slagit fast som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Migration, integration och rasism

För att kunna skapa inkluderande och demokratiska samhällen, har vi ett kontinuerligt behov av aktuell och strategisk kunskap om migration och integration, liksom de mekanismer som underblåser rasism.

Världen upplever i nuläget en av de största flyktingströmmarna i modern tid. Fler människor än någonsin tidigare har sökt asyl i vårt land. Detta har satt en stark press på samhället att skapa förutsättningar för en framgångsrik etablering och integration av nyanlända. Flykting­migrationen innebär därför övergripande och stora utmaningar för det svenska samhället.

Regeringen har i senaste forskningspropositionen slagit fast att ett nationellt forskningsprogram om migration och integration bör inrättas av Vetenskapsrådet i samverkan med andra  forskningsfinansiärer och aktörer. Vetenskapsrådets pågående forsknings­sats­ning om rasism och främlingsfientlighet ska också ingå i forskningsprogrammet. Sammantaget öppnar detta upp för flera angelägna samverkansprojekt inom migration, integration och rasism.

Demokrati, integritet och rättigheter

Den tekniska utvecklingen väcker frågor om hur myndigheter, organisationer och företag ska klara att använda digitaliseringens potential och samtidigt inte utsätta människor för integritets- och rättighetsintrång.

Den digitala utvecklingen under de senaste decennierna har gjort att demokrati-, integritets- och rättighetsfrågor på ett nytt sätt hamnat i fokus.  Å ena sidan har denna utveckling skapat nya möjligheter att samla in stora datamängder, vilket både företag och myndigheter försöker dra nytta av för att bli mer effektiva. Regeringen har lyft att forskning på registerdata är av strategiskt intresse, då det kan spela en avgörande roll i att möta samhällsutmaningar, exempelvis genom att använda biobanker för att förbättra folkhälsan.

Den snabba tekniska utvecklingen har dock skärpt kraven på ett fungerande dataskydd. För att kunna främja den digitala ekonomin utan att riskera människors integritet och rättigheter krävs nämligen ett starkt skydd av personuppgifter, samtidigt som sådana uppgifter i vissa sammanhang – exempelvis brottsbekämpning – nu anses behöva flöda fritt över landsgränserna.

Vidare finns en oro över att bristande integration, tilltagande samhällsklyftor och rasism kan göra att inte minst svaga grupper i samhället riskerar att få det allt svårare att hävda sina mänskliga rättigheter. Dessa frågor öppnar i sin tur upp för olika typer av samverkan för att bättre följa och analysera utvecklingen.