Lista med frågor

Vad är en social entreprenör?

Bakgrunden är att Social business kommunikation AB har sedan 1998 implementerat allmännyttiga, icke vinstutdelande, not-for-profit företag, i Sverige. Företagen a) har samhälleliga, sociala mål b) de är affärsmässiga och strävar efter vinst c) de använder (återinvesterar) hela eller delar av sin vinst till det samhälleliga syfte som ägarna bestämt sig för att tjäna d) de redovisar sitt sociala och ekologiska resultat i ett holistiskt bokslut.

Fungerar det att aktieägare har en annan avsikt med sitt företag än monetär avkastning på insatt kapital? Kan avsikten,likaväl vara att tjäna samhället och dess medborgare, inte som en oavsiktlig bieffekt utan som företagets direkta syftet. Om - ska vi då uppmuntra och skapa förutsättningar för sådana företag i Sverige? Vad ska vi kalla dem?

Bakgrunden är att Social business kommunikation AB har sedan 1998 implementerat allmännyttiga, icke vinstutdelande, not-for-profit företag, i Sverige. Företagen a) har samhälleliga, sociala mål b) de är affärsmässiga och strävar efter vinst c) de använder (återinvesterar) hela eller delar av sin vinst till det samhälleliga syfte som ägarna bestämt sig för att tjäna d) de redovisar sitt sociala och ekologiska resultat i ett holistiskt bokslut.

Privata välfärdsleverantörer har ofta en högre nöjdhet hos brukare och anställda. Stämmer detta, vad beror det i så fall på och vad kan de offentliga leverantörerna i så fall lära av detta?

Jag som frågeställare har varit ansvarig för både privat och offentlig verksamhet. Idag arbetar jag som ledare för en privat verksamhet som i huvudsak arbetar på uppdrag av AF. Samtidigt är jag politiskt aktiv, bl.a. i två nämnder i min hemkommun.
Jag har ofta undrat över varför privata verksamheter ofta bedöms mer positivt av brukare och medarbetare, trots att resurserna ibland är mindre vad gäller ekonomi och (iaf formell) kompetens.

Skulle det kunna finnas ett alternativ till upphandling när det gäller privata tjänster för offentliga uppdragsgivare?

Välfärdsleverantörer med låg kvalitet kan ofta bli kvar under lång tid trots åratal av undermålig leverans. Hur skulle rättssäkra kriterier kunna utformas för att snabbare åtgärda att leverantörer med uppenbara brister ändå blir kvar?

Idag avgörs upphandlingar ofta på ren formalia. De upplevs också ofta gynna stora leverantörer medan de missgynnar små och nära verksamheter. Ibland gör den pressade prisnivån det närmast omöjligt att leverera en godtagbar kvalitet utom på några specifika mätpunkter medan priset för tilläggstjänster kan bli orimligt högt. Mjuka värden kan sällan mätas och nöjdheten hos brukare, uppdragsgivare, medarbetare och leverantörer är ofta låg. Förtroendet för upphandlingssystemet är inte alltid så högt. Skulle det kunna ersättas eller reformeras?

Jag upplever är att både något av det allra bästa och det allra sämsta kan hittas bland välfärdsföretagen. Några strävar efter hög leverans gentemot både deltagare/brukare, uppdragsgivare och samhälle samtidigt som man försöker uppnå en sund ekonomi i företaget. För dessa är det ofta frustrerande att uppleva att några företag som över tid arbetar med låg kvalitet ändå får fortsätta genom att de vinner upphandlingar. Dessa företag påverkar synen på välfärdsföretag i allmänhet, utnyttjas ofta i debatten och försvårar för offentliga och privata aktörer att samverka och lära av varann.

Genom att definiera mätbara indikatorer kan välfärd mätas och jämföras mellan varandra. Om vi inte kan enas om relevanta mätbara indikatorer eller mätområden kommer vi inte heller kunna enas om vad kvalité är. Vilka indikatorer eller mätområden definierar kvalité i välfärden?

För att kunna utveckla välfärd utifrån ett kvalitétsbegrepp måste olika aktörer kunna mäta sina resultat mellan varandra. Annars blir det lätt så att den ena aktören definierar välfärd på ett sätt medan den andre aktören definierar välfärd på ett annat sätt. Hur skapar vi jämförbara system mellan olika aktörer?

GF Chansen är ett företag som arbetar med människor som står långt från arbetsmarknaden. Som privat aktör på den offentliga arenan ifrågasätts vi ofta utifrån vinstaspekter. Sällan talas det om kvalitén på det vi levererar. Vi ser liknande tendenser inom exempelvis vård, skola och omsorg. Vår ambition är att vi, när vi talar om välfärd, ska börja tala om kvalité istället för organisationsformer och vinst. För att kunna göra detta måste kvalitetsbegreppet analyseras och definieras.