Lista med frågor

Installatörsföretagen Service i Sverige AB, Skogstekniska klustret och Umeå kommun vill diskutera hur arbetsgivare kan arbeta systematiskt för att rekrytera kvinnor till traditionella mansjobb och män till traditionella kvinnoyrken. D.v.s. hur förändrar vi cementerade kulturer för att locka kompetens, oavsett kön.

Installatörsföretagen Service i Sverige AB:
Installationsbranschen har tittat närmare på klimatmålen men också vilket bidrag som installationsbranschen skulle kunna stå för, om det fanns rätt kompetens att utföra jobben. Branschen har länge haft svårt att hitta den arbetskraft som behövs. Utan ökad tillgång till installatö­rer så riskerar regeringens satsningar på sol­celler, laddningsinfrastruk­tur och energieffektivisering av våra fastigheter gå om intet. Idag är bara drygt 2 procent av alla elektriker kvinnor, motsvarande siffra för VVS-branschen är 1 procent. Frågan är hur vi gör installationsbranschen attraktiv för fler?





Skogstekniska klustret: Mer specifikt önskar vi att diskutera hur vi kan göra skogsbranschen till en mer attraktiv arbetsplats för kvinnor? Vi är en mansdominerad bransch och att rekrytera fler kvinnor hade varit ett sätt att till fullo utnyttja den kompetens som finns.




Umeå kommun: Vi har problem att locka män till förskoleyrket och skulle vilja diskutera hur vi kan arbeta mer strategiskt för att ändra på detta.

Hur skapas förutsättningar för hållbart arbetsliv för ledarna- så att chefer stannar kvar på sina jobb och i första hand kan fungera som ledare?

Sjukfrånvaron bland chefer ökar och cheferna är dåliga på att ta hand om sig själva. Många chefer jag möter förväntas ägna stor del av sin tid till operativ verksamhet vilket medger lite tid till att faktiskt leda och se till att medarbetarna mår bra och är hållbara. Lönsamhet på sista raden är viktigt. Jag undrar om forskningen kan påvisa att det är lönsamt att låta chefen vara ledare och hur vi kan arbeta strategiskt för att att låta ledare vara just ledare.

https://vision.se/Opinion/Pressmeddelanden/2019/ny-novus-stressade-chefer-prioriterar-inte-sin-egen-halsa/

Region Västerbotten och Näringslivskontoret Storumans kommun vill diskutera vad arbetsgivare kan göra för att attrahera kompetens och hur kan arbetsgivare förbereda sig på den förväntade rörligheten på arbetsmarknaden som stora etableringar, som tex Northvolt, kommer att innebära för regionen.

Region Västerbotten:
Vi förväntar oss att rörligheten på arbetsmarknaden kommer att öka genom de stora etableringar som väntar i länet. Vi vill diskutera hur arbetsgivarna ska våga satsa på utveckling av sina medarbetare när de vet att de riskerar att tappa många av dem.




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Företagen i Region 10 (Storuman, Sorsele, Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Malå, Norsjö, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog) har svårare att hitta arbetskraft med relevant kompetens än en genomsnittlig kommun. Enligt undersökningar vill sju av tio företag växa men har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Vi vill diskutera hur företagen kan bli mer attraktiva arbetsgivare och bättre på att locka och attrahera arbetskraft.

Vad kan regionen och kommunerna göra för att attrahera kompetens till regionen. Finns det framgångsrika exempel?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret:
I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna. Hur kan vi arbeta strategiskt med att vända denna negativa spiral?




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Glesbygden i Norrlands inland avfolkas och vi står inför arbetskraftsbrist såväl som kompetensbrist i arbetslivet. Samtidigt lyfter många av de som bor och verkar i denna region idag platsernas fantastiska fördelar och att den har en stor attraktionskraft som fler borde nyttja. Uppenbarligen saknas något i bilden av den attraktiva glesbygden som gör att det är svårt för många att förstå och välja att bo i denna region. Frågan blir då – vad saknas och vad kan stödsystem, myndigheter och det offentliga göra för att bidra till en attraktivitet som tilltalar fler. Hur moderniserar vi glesbygden så att det lockar att bo, erbjuder utvecklande jobb, fritid och därmed liv.




Region Västerbotten:
Det blir allt större skillnader mellan stad och land, kommuner som krymper och kämpar och de som växer och där tillväxt sker. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort i hela landet i såväl privat som offentlig sektor. För att säkerställa kvalitet inom offentlig service och möjlighet till företagsutveckling och tillväxt i hela landet är det en utmaning med arbetskraftsförsörjning framför allt i de mindre kommunerna. Hur löser vi det?

Hur kan Örnsköldsviks kommun och Parnerskap Inland-Akademi Norr arbeta, utifrån sina olika förutsättningar, stötta medborgarnas livslånga lärande?

I den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i kommer det bli allt viktigare att vuxna får möjligheten att fortbilda sig mer än en gång under sin yrkesverksamma tid. Eftersom många yrkesverksamma är bundna vid sin ort (familj, hus osv) är det ofta avgörande att de får tillgång till utbildning på hemorten. Örnsköldsviks kommun vill diskutera hur de kan utveckla lärmiljöer som stödjer det livslånga lärandet på hemorten och Partnerskap Inland-Akademi Norr är intresserad av att diskutera hur medborgarnas utbildningsnivå kan påverka samhällsutvecklingen i kommunerna.

Hur kan högskolans utbildningar utformas för att säkerställa att samhällets aktuella behov möts? Vilka andra utbildningsalternativ finns?

Partnerskap Inland - Akademi Norr:
Vi har stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommuner. Vi vill gärna diskutera hur det påverkar samhällsutvecklingen.




Umeå universitet Holding AB:
Universiteten har en viktig roll att fylla för samhällets kompetensförsörjning men hur möter högre utbildning näringslivets och samhällets ibland snabbrörliga krav? En viktig aspekt i sammanhanget är att bevara utbildningarnas anknytning till forskning även om krav på utbildningarna från samhället finns.




Region Västerbotten:
Med anledning av Northvolts etablering kommer stora grupper behöva utbildas på kort tid. Vi vill gärna diskutera hur det traditionella utbildningssystemet av detta och om det kan anpassas efter behov.

Vad kan regionen och kommunerna göra för att attrahera kompetens till regionen. Finns det framgångsrika exempel?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret:
I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna. Hur kan vi arbeta strategiskt med att vända denna negativa spiral?




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Glesbygden i Norrlands inland avfolkas och vi står inför arbetskraftsbrist såväl som kompetensbrist i arbetslivet. Samtidigt lyfter många av de som bor och verkar i denna region idag platsernas fantastiska fördelar och att den har en stor attraktionskraft som fler borde nyttja. Uppenbarligen saknas något i bilden av den attraktiva glesbygden som gör att det är svårt för många att förstå och välja att bo i denna region. Frågan blir då – vad saknas och vad kan stödsystem, myndigheter och det offentliga göra för att bidra till en attraktivitet som tilltalar fler. Hur moderniserar vi glesbygden så att det lockar att bo, erbjuder utvecklande jobb, fritid och därmed liv.




Region Västerbotten:
Det blir allt större skillnader mellan stad och land, kommuner som krymper och kämpar och de som växer och där tillväxt sker. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort i hela landet i såväl privat som offentlig sektor. För att säkerställa kvalitet inom offentlig service och möjlighet till företagsutveckling och tillväxt i hela landet är det en utmaning med arbetskraftsförsörjning framför allt i de mindre kommunerna. Hur löser vi det?

Hur kan högskolans utbildningar utformas för att säkerställa att samhällets aktuella behov möts? Vilka andra utbildningsalternativ finns?

Partnerskap Inland - Akademi Norr:
Vi har stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommuner. Vi vill gärna diskutera hur det påverkar samhällsutvecklingen.




Umeå universitet Holding AB:
Universiteten har en viktig roll att fylla för samhällets kompetensförsörjning men hur möter högre utbildning näringslivets och samhällets ibland snabbrörliga krav? En viktig aspekt i sammanhanget är att bevara utbildningarnas anknytning till forskning även om krav på utbildningarna från samhället finns.




Region Västerbotten:
Med anledning av Northvolts etablering kommer stora grupper behöva utbildas på kort tid. Vi vill gärna diskutera hur det traditionella utbildningssystemet av detta och om det kan anpassas efter behov.

Region Västerbotten och Näringslivskontoret Storumans kommun vill diskutera vad arbetsgivare kan göra för att attrahera kompetens och hur kan arbetsgivare förbereda sig på den förväntade rörligheten på arbetsmarknaden som stora etableringar, som tex Northvolt, kommer att innebära för regionen.

Region Västerbotten:
Vi förväntar oss att rörligheten på arbetsmarknaden kommer att öka genom de stora etableringar som väntar i länet. Vi vill diskutera hur arbetsgivarna ska våga satsa på utveckling av sina medarbetare när de vet att de riskerar att tappa många av dem.




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Företagen i Region 10 (Storuman, Sorsele, Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Malå, Norsjö, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog) har svårare att hitta arbetskraft med relevant kompetens än en genomsnittlig kommun. Enligt undersökningar vill sju av tio företag växa men har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Vi vill diskutera hur företagen kan bli mer attraktiva arbetsgivare och bättre på att locka och attrahera arbetskraft.

Region Västerbotten, Skogstekniska klustret , Umeå kommun, Personalfunktionen vill diskutera hur man som arbetsgivare kan skapa meningsfulla jobb som attraherar utlandsfödda och därigenom tillvaratar fler på arbetsmarknaden, utan att skapa en segregerad arbetsplats

Region Västerbotten:
Många städer har många utrikesfödda med dåliga utsikter att erhålla anställning på orten. Samtidigt finns mycket stora kompetensbehov i andra kommuner, inte minst i Västerbottens län. Vi ser också att många utrikesfödda lämnar Västerbotten till fördel för södra Sverige. Vi vill gärna diskutera om/hur det är möjligt att vända denna trend, både på individ- och makronivå. Vi vill även gärna diskutera hur en ort/region kan förbereda sig på att många av utländsk härkomst säkerligen flyttar till en ort som får en större etablering, som tex Northvoltfabriken.




Skogstekniska klustret:
Vi vill gärna diskutera hur skogsbranschen kan arbeta för att bli bättre på att arbeta med mångfald och integration av utrikes födda och tillvarata den kompetens som finns där




Umeå kommun:
Vi vill gärna diskutera hur vi kan arbeta för att attrahera fler utlandsfödda till vår arbetsplats.

Vad kan regionen och kommunerna göra för att attrahera kompetens till regionen. Finns det framgångsrika exempel?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret:
I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna. Hur kan vi arbeta strategiskt med att vända denna negativa spiral?




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Glesbygden i Norrlands inland avfolkas och vi står inför arbetskraftsbrist såväl som kompetensbrist i arbetslivet. Samtidigt lyfter många av de som bor och verkar i denna region idag platsernas fantastiska fördelar och att den har en stor attraktionskraft som fler borde nyttja. Uppenbarligen saknas något i bilden av den attraktiva glesbygden som gör att det är svårt för många att förstå och välja att bo i denna region. Frågan blir då – vad saknas och vad kan stödsystem, myndigheter och det offentliga göra för att bidra till en attraktivitet som tilltalar fler. Hur moderniserar vi glesbygden så att det lockar att bo, erbjuder utvecklande jobb, fritid och därmed liv.




Region Västerbotten:
Det blir allt större skillnader mellan stad och land, kommuner som krymper och kämpar och de som växer och där tillväxt sker. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort i hela landet i såväl privat som offentlig sektor. För att säkerställa kvalitet inom offentlig service och möjlighet till företagsutveckling och tillväxt i hela landet är det en utmaning med arbetskraftsförsörjning framför allt i de mindre kommunerna. Hur löser vi det?

Skellefteå och Umeå kommuner vill diskutera hur man lyckas med marknadsföringen av en väl fungerande arbetsplats så att den upplevs som attraktiv? Vad ska marknadsföras och på vilket sätt?

Kommunerna önskar diskutera hur deras enheter och andra arbetsgivare ska få större framgång med marknadsföringen. När det ska nyanställas är det inte lätt att nå ut eftersom konkurrensen är hög, både vad gäller kompetens och utrymme eller uppmärksamhet i medier. Vad ska egentligen marknadsföras och hur?

Installatörsföretagen Service i Sverige AB, Skogstekniska klustret och Umeå kommun vill diskutera hur arbetsgivare kan arbeta systematiskt för att rekrytera kvinnor till traditionella mansjobb och män till traditionella kvinnoyrken. D.v.s. hur förändrar vi cementerade kulturer för att locka kompetens, oavsett kön.

Installatörsföretagen Service i Sverige AB:
Installationsbranschen har tittat närmare på klimatmålen men också vilket bidrag som installationsbranschen skulle kunna stå för, om det fanns rätt kompetens att utföra jobben. Branschen har länge haft svårt att hitta den arbetskraft som behövs. Utan ökad tillgång till installatö­rer så riskerar regeringens satsningar på sol­celler, laddningsinfrastruk­tur och energieffektivisering av våra fastigheter gå om intet. Idag är bara drygt 2 procent av alla elektriker kvinnor, motsvarande siffra för VVS-branschen är 1 procent. Frågan är hur vi gör installationsbranschen attraktiv för fler?





Skogstekniska klustret: Mer specifikt önskar vi att diskutera hur vi kan göra skogsbranschen till en mer attraktiv arbetsplats för kvinnor? Vi är en mansdominerad bransch och att rekrytera fler kvinnor hade varit ett sätt att till fullo utnyttja den kompetens som finns.




Umeå kommun: Vi har problem att locka män till förskoleyrket och skulle vilja diskutera hur vi kan arbeta mer strategiskt för att ändra på detta.

Region Västerbotten, Skogstekniska klustret , Umeå kommun, Personalfunktionen vill diskutera hur man som arbetsgivare kan skapa meningsfulla jobb som attraherar utlandsfödda och därigenom tillvaratar fler på arbetsmarknaden, utan att skapa en segregerad arbetsplats

Region Västerbotten:
Många städer har många utrikesfödda med dåliga utsikter att erhålla anställning på orten. Samtidigt finns mycket stora kompetensbehov i andra kommuner, inte minst i Västerbottens län. Vi ser också att många utrikesfödda lämnar Västerbotten till fördel för södra Sverige. Vi vill gärna diskutera om/hur det är möjligt att vända denna trend, både på individ- och makronivå. Vi vill även gärna diskutera hur en ort/region kan förbereda sig på att många av utländsk härkomst säkerligen flyttar till en ort som får en större etablering, som tex Northvoltfabriken.




Skogstekniska klustret:
Vi vill gärna diskutera hur skogsbranschen kan arbeta för att bli bättre på att arbeta med mångfald och integration av utrikes födda och tillvarata den kompetens som finns där




Umeå kommun:
Vi vill gärna diskutera hur vi kan arbeta för att attrahera fler utlandsfödda till vår arbetsplats.

Skellefteå och Umeå kommuner vill diskutera hur man lyckas med marknadsföringen av en väl fungerande arbetsplats så att den upplevs som attraktiv? Vad ska marknadsföras och på vilket sätt?

Kommunerna önskar diskutera hur deras enheter och andra arbetsgivare ska få större framgång med marknadsföringen. När det ska nyanställas är det inte lätt att nå ut eftersom konkurrensen är hög, både vad gäller kompetens och utrymme eller uppmärksamhet i medier. Vad ska egentligen marknadsföras och hur?

Hur kan vi som arbetsgivare på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt tillhanda relevant utbildning/kompetensutveckling till nyanställda inom äldreomsorgen.

Hemtjänsten inom Umeå kommun har som mål att äldre ska kunna leva ett självständigt liv så länge som möjligt och det innebär att äldre kommer att bo hemma i högre utsträckning. Dessa personer, som ofta har en hög ålder, har med sannolikhet även en eller flera sjukdomar, däribland demenssjukdom. Det innebär att hemtjänstpersonalen borde ha hög kompetens för att klara av att ta hand om dessa multisjuka äldre. Denna kompetens behövs för att hemtjänstpersonalen ska kunna utföra ett så bra jobb som möjligt. Detta är viktigt både för att brukaren ska få god vård men också för att personal själv ska må bra. Umeå kommun arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling för sina medarbetare. Däremot anställs många vikarier och timanställda, inte minst unga som jobbar under loven, som ofta inte har utbildning för jobbet, som inte heller kan ta del av den kontinuerliga kompetensutvecklingen som finns.

Hur kan nya lösningar genom den digitala transformationen påverka exempelvis framtidens rekrytering, bemanning och lönehantering?

Umeå kommun:Kommunen behöver under det kommande decenniet rekrytera närmare tiotusen nya medarbetare, både för att ersätta avgångar och för att hantera förväntade volymökningar. En av flera strategier för att klara rekryteringsutmaningen handlar om att bättre nyttja teknik och den möjlighet digitaliseringen medför. Genom tekniska lösningar kan flöden skapas där ärenden genereras och hanteras med automatik, vilket medför att processerna kvalitetssäkras. Medarbetarens roll kommer delvis att förändras till att mer handla om övervakning, kravställande och slutligen beslutsfattande enligt givna förslag. Umeå kommun är utifrån ovanstående intresserad av att utveckla sina processer enligt senaste forskning och med användande av ny teknik.

Installatörsföretagen Service i Sverige AB, Skogstekniska klustret och Umeå kommun vill diskutera hur arbetsgivare kan arbeta systematiskt för att rekrytera kvinnor till traditionella mansjobb och män till traditionella kvinnoyrken. D.v.s. hur förändrar vi cementerade kulturer för att locka kompetens, oavsett kön.

Installatörsföretagen Service i Sverige AB:
Installationsbranschen har tittat närmare på klimatmålen men också vilket bidrag som installationsbranschen skulle kunna stå för, om det fanns rätt kompetens att utföra jobben. Branschen har länge haft svårt att hitta den arbetskraft som behövs. Utan ökad tillgång till installatö­rer så riskerar regeringens satsningar på sol­celler, laddningsinfrastruk­tur och energieffektivisering av våra fastigheter gå om intet. Idag är bara drygt 2 procent av alla elektriker kvinnor, motsvarande siffra för VVS-branschen är 1 procent. Frågan är hur vi gör installationsbranschen attraktiv för fler?





Skogstekniska klustret: Mer specifikt önskar vi att diskutera hur vi kan göra skogsbranschen till en mer attraktiv arbetsplats för kvinnor? Vi är en mansdominerad bransch och att rekrytera fler kvinnor hade varit ett sätt att till fullo utnyttja den kompetens som finns.




Umeå kommun: Vi har problem att locka män till förskoleyrket och skulle vilja diskutera hur vi kan arbeta mer strategiskt för att ändra på detta.

Region Västerbotten, Skogstekniska klustret , Umeå kommun, Personalfunktionen vill diskutera hur man som arbetsgivare kan skapa meningsfulla jobb som attraherar utlandsfödda och därigenom tillvaratar fler på arbetsmarknaden, utan att skapa en segregerad arbetsplats

Region Västerbotten:
Många städer har många utrikesfödda med dåliga utsikter att erhålla anställning på orten. Samtidigt finns mycket stora kompetensbehov i andra kommuner, inte minst i Västerbottens län. Vi ser också att många utrikesfödda lämnar Västerbotten till fördel för södra Sverige. Vi vill gärna diskutera om/hur det är möjligt att vända denna trend, både på individ- och makronivå. Vi vill även gärna diskutera hur en ort/region kan förbereda sig på att många av utländsk härkomst säkerligen flyttar till en ort som får en större etablering, som tex Northvoltfabriken.




Skogstekniska klustret:
Vi vill gärna diskutera hur skogsbranschen kan arbeta för att bli bättre på att arbeta med mångfald och integration av utrikes födda och tillvarata den kompetens som finns där




Umeå kommun:
Vi vill gärna diskutera hur vi kan arbeta för att attrahera fler utlandsfödda till vår arbetsplats.

Att arbeta med människor med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa behöver ofta göras utifrån den enskilda individens behov. Övergripande planering och Viva komeptenscentrum, bägge vid Umeå kommun vill diskutera hur arbetsgivare kan uppmuntras att förändra och utveckla arbetsplatser och strukturer som bättre möter människors olika förutsättningar?

Umeå kommun, Viva resurs:
Redan idag råder arbetskraftsbrist inom ett flertal sektorer. Denna brist kommer att öka. Vi inom Viva kompetenscentrum har ett starkt individfokus i vårt arbete och ett mindre fokus på arbetsgivare. Vi vill gärna diskutera hur vi kan få arbetsgivare villiga att ändra på arbetsplatsers förutsättningar för att underlätta för människor med särskilda behov.




Umeå kommun, Övergripande planering:
Vi vill diskutera hur vi kan bli bättre på att nå de grupper som upplever ett utanförskap och känsla av social marginalisering. Bör vi fokusera på individerna, arbetsgivarna eller stödstrukturerna runt om, som myndigheter/verksamheter? Hur kan tänka nytt i denna multifaktoriella, intersektionalistiska problematik?
Umeå kommun har sedan 2017 ett strategiskt och operativt silverarbete kring Nordöstra stadsdelarna och problematiken med en växande social oro. En del av de unga som växer upp på dessa stadsdelar upplever ett utanförskap och social marginalisering. Trots att arbetsmarknaden för tillfället är god och det råder brist på arbetskraft i många områden, har en del av dessa unga en stor misstro på sin egen framtid, och på samhället i stort. De ser upp negativa förebilder, som livsstilskriminella, istället för dem som lyckas på arbetsmarknaden.

Hur kan högskolans utbildningar utformas för att säkerställa att samhällets aktuella behov möts? Vilka andra utbildningsalternativ finns?

Partnerskap Inland - Akademi Norr:
Vi har stora skillnader i utbildningsnivå mellan kommuner. Vi vill gärna diskutera hur det påverkar samhällsutvecklingen.




Umeå universitet Holding AB:
Universiteten har en viktig roll att fylla för samhällets kompetensförsörjning men hur möter högre utbildning näringslivets och samhällets ibland snabbrörliga krav? En viktig aspekt i sammanhanget är att bevara utbildningarnas anknytning till forskning även om krav på utbildningarna från samhället finns.




Region Västerbotten:
Med anledning av Northvolts etablering kommer stora grupper behöva utbildas på kort tid. Vi vill gärna diskutera hur det traditionella utbildningssystemet av detta och om det kan anpassas efter behov.

Hur kan satsningar på natur och kultur bidra till ett levande och attraktivt samhälle?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret: I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna.




Örnsköldsviks kommun: Stiftelsen Jonas Nätterlunds minnesfond, investerar den årliga avkastningen från minnesfondens aktieportfölj, värd 30 miljoner kronor, i konst i Sidensjö och Nätra. Idag finns här ett 30-tal konstverk.




Under 2013-2014 genomfördes ett tillväxtprojekt med olika infrastruktursatsningar kopplade till konst och kultur, med Nätterlundskonsten som ryggrad. Därefter har området marknadsförts under namnet High Coast Art Valley.
Vi vill diskutera om arvet och konsten påverkar bygden, och i så fall hur?




Vad händer i en bygd som ges tillgång till ett ekonomiskt kapital ( Jonas Nätterlunds minnesfond).

Vad kan regionen och kommunerna göra för att attrahera kompetens till regionen. Finns det framgångsrika exempel?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret:
I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna. Hur kan vi arbeta strategiskt med att vända denna negativa spiral?




Storumans kommun, Näringslivskontoret:
Glesbygden i Norrlands inland avfolkas och vi står inför arbetskraftsbrist såväl som kompetensbrist i arbetslivet. Samtidigt lyfter många av de som bor och verkar i denna region idag platsernas fantastiska fördelar och att den har en stor attraktionskraft som fler borde nyttja. Uppenbarligen saknas något i bilden av den attraktiva glesbygden som gör att det är svårt för många att förstå och välja att bo i denna region. Frågan blir då – vad saknas och vad kan stödsystem, myndigheter och det offentliga göra för att bidra till en attraktivitet som tilltalar fler. Hur moderniserar vi glesbygden så att det lockar att bo, erbjuder utvecklande jobb, fritid och därmed liv.




Region Västerbotten:
Det blir allt större skillnader mellan stad och land, kommuner som krymper och kämpar och de som växer och där tillväxt sker. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort i hela landet i såväl privat som offentlig sektor. För att säkerställa kvalitet inom offentlig service och möjlighet till företagsutveckling och tillväxt i hela landet är det en utmaning med arbetskraftsförsörjning framför allt i de mindre kommunerna. Hur löser vi det?

Att arbeta med människor med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa behöver ofta göras utifrån den enskilda individens behov. Övergripande planering och Viva komeptenscentrum, bägge vid Umeå kommun vill diskutera hur arbetsgivare kan uppmuntras att förändra och utveckla arbetsplatser och strukturer som bättre möter människors olika förutsättningar?

Umeå kommun, Viva resurs:
Redan idag råder arbetskraftsbrist inom ett flertal sektorer. Denna brist kommer att öka. Vi inom Viva kompetenscentrum har ett starkt individfokus i vårt arbete och ett mindre fokus på arbetsgivare. Vi vill gärna diskutera hur vi kan få arbetsgivare villiga att ändra på arbetsplatsers förutsättningar för att underlätta för människor med särskilda behov.




Umeå kommun, Övergripande planering:
Vi vill diskutera hur vi kan bli bättre på att nå de grupper som upplever ett utanförskap och känsla av social marginalisering. Bör vi fokusera på individerna, arbetsgivarna eller stödstrukturerna runt om, som myndigheter/verksamheter? Hur kan tänka nytt i denna multifaktoriella, intersektionalistiska problematik?
Umeå kommun har sedan 2017 ett strategiskt och operativt silverarbete kring Nordöstra stadsdelarna och problematiken med en växande social oro. En del av de unga som växer upp på dessa stadsdelar upplever ett utanförskap och social marginalisering. Trots att arbetsmarknaden för tillfället är god och det råder brist på arbetskraft i många områden, har en del av dessa unga en stor misstro på sin egen framtid, och på samhället i stort. De ser upp negativa förebilder, som livsstilskriminella, istället för dem som lyckas på arbetsmarknaden.

AI för arbetsträning: Hur kan vi använda nya digitala lösningar för att hjälpa våra deltagare, som idag står långt utanför arbetsmarknaden, att snabbare komma ut i arbete?

Viva resurs’ uppdrag består i att stärka individen i sina möjligheter till fortsatta studier eller arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Men de brukare som Viva arbetar med har svårt att komma in på
arbetsmarknaden. Nu vill vi undersöka möjliga tekniska lösningar som på olika sätt förbereder dem på att klara av att arbeta. Skulle vi till exempel kunna använda AI för att träna på en arbetsintervju eller AI för att träna på att vara i miljöer som en cafeteria/ett fikarum etc.? Vi ser många möjligheter med digitala verktyg, men vi
behöver förstå dem och deras indirekta effekter bättre. Därför vill vi gärna samtala närmare om detta.

Hur kan vi arbeta för att bidra till ökad mångfald och jämstäldhet bland ledare och tränare inom idrotten? Hur kan utbildningarna och verksamheter utvecklas för det syftet?

Det finns idag en obalans mellan könen när det gäller ledare, speciellt inom elitidrotten. Vi vill diskutera hur vi kan arbeta för att säkerställa ökad mångfald och jämställdhet bland ledare och tränare inom idrotten.

Demografiska förändringar, ökande individualisering, kommersialisering och förändrade kommunikationsmönster är trender som påverkar föreningslivets utveckling. Hur kan föreningar arbeta för att attrahera fler att ta uppdrag inom ideell verksamhet. Behöver det ideella ersättas med avlönad personal inom idrottsföreningar eller finns det andra vägar? Hur kan akademiska idrottsutbildningar bidra?

Vi är intresserad av att förstå mer om den framtida balansen mellan avlönad och ideell personal inom idrotten samt hur föreningar ska arbeta mer strukturerat för att attrahera tex ordföranden och kassörer, sekreterare.

Hur kan satsningar på natur och kultur bidra till ett levande och attraktivt samhälle?

Vilhelmina kommun, Näringslivskontoret: I inlandskommunerna finns lediga jobb i de flesta branscher, men väldigt låg arbetslöshet. Vi brottas med en minskande befolkning och stat och region flyttar arbetstillfällen och samhällsservice från inlandet, vilket minskar attraktiviteten att bosätta sig i inlandskommunerna.




Örnsköldsviks kommun: Stiftelsen Jonas Nätterlunds minnesfond, investerar den årliga avkastningen från minnesfondens aktieportfölj, värd 30 miljoner kronor, i konst i Sidensjö och Nätra. Idag finns här ett 30-tal konstverk.




Under 2013-2014 genomfördes ett tillväxtprojekt med olika infrastruktursatsningar kopplade till konst och kultur, med Nätterlundskonsten som ryggrad. Därefter har området marknadsförts under namnet High Coast Art Valley.
Vi vill diskutera om arvet och konsten påverkar bygden, och i så fall hur?




Vad händer i en bygd som ges tillgång till ett ekonomiskt kapital ( Jonas Nätterlunds minnesfond).

Hur ska kommuner kunna avgöra vad som är strategiskt att satsa på för att utveckla den lokala arbetsmarknaden och attrahera kompetens?

Örnsköldsvik och dess historia präglas av spetskompetens och utveckling inom bl.a. tillverkningsindustri och bioekonomi. Det går bra för näringslivet och det pågår ett aktivt arbete för att behålla och attrahera nya medarbetare. Parallellt måste plattform läggas för framtidens behov av kompetens.
Vi vill gärna diskutera vad som vore kloka framtidssatsningar på kompetens utifrån var vi står idag.


a) Hur ska vi arbeta för att attrahera den kompetens som behövs?


b) Vad ska vi fokusera på att digitalisera/till vad ska vi använda artificiell intelligens?

Hur kan Örnsköldsviks kommun och Parnerskap Inland-Akademi Norr arbeta, utifrån sina olika förutsättningar, stötta medborgarnas livslånga lärande?

I den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i kommer det bli allt viktigare att vuxna får möjligheten att fortbilda sig mer än en gång under sin yrkesverksamma tid. Eftersom många yrkesverksamma är bundna vid sin ort (familj, hus osv) är det ofta avgörande att de får tillgång till utbildning på hemorten. Örnsköldsviks kommun vill diskutera hur de kan utveckla lärmiljöer som stödjer det livslånga lärandet på hemorten och Partnerskap Inland-Akademi Norr är intresserad av att diskutera hur medborgarnas utbildningsnivå kan påverka samhällsutvecklingen i kommunerna.