Lista med frågor

Vilka typer av partnerskap eller mötesplatser kan man som organisation ingå med andra aktörer (inom näringsliv eller samhälle) för att få fler kvinnor till cleantech-bolag?
Som anställda, inom ledande positioner och/eller som entreprenörer som startar nya företag med fokus på miljö.

Cleaner Growth drivs av Uminova Innovation tillsammans med Arctic Business Incubator, Kompetensspridning i Umeå och Skellefteå kommun. Projektet stödjer kommersialiseringen av affärskoncept ur regionens forskning och utvecklingen av företag i en sektor som är på stark frammarsch. Med begreppet ”cleantech” avses alla produkter, tjänster, system och processer som har miljörelevans, det vill säga är mindre skadliga för miljön än andra tillgängliga alternativ.

Hur kan kooperativa affärsmodeller/företagande och värdegrund verka värdeskapande i utvecklingen av sociala innovationer?

Coompanion är en samhällsutvecklare och affärsutvecklare med en värdegrund som handlar om hållbarhet (socialt, ekonomisk, miljömässig) samt en tanke om att tillsammans utveckla och skapa mervärde genom att hjälpas åt. Vi har en tro på att vi tillsammans möjliggör att nya idéer växer fram och vi vill gärna diskutera/få input på vilket sätt ett sådant tänk kan möjliggöra sociala innovationers utveckling. Vilka faktorer är det som möjliggör att sociala innovationer växer fram och finns det kopplingar till ovan korta beskrivning om värdegrund? På vilket sätt?

Hur får vi statens, kommunens och landstingets beslutsfattare att förstå att vår vara eller tjänst behövs? Hur övertygar vi dem att vår insats gör nytta ur ett folkhälsoperspektiv likväl som ur ett ekonomiskt perspektiv och att vår verksamhet är kvalitetssäker och systematisk?

Ingen behöver övertygas om att tjänsterna vi erbjuder behövs men vår erfarenhet är att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet alltid är det första som får stryka på foten när det blir besparingar eller omorganiseringar, och att det första man drar in på är service som ännu inte är lagstadgad.
Familjelyftet är en verksamhet som stöttar och vägleder föräldrar i vardagsnära situationer. Det kan handla om frågor kring hur jag som förälder kan få till en förändring i konflikter där allt från diskussioner kring mat och sömn uppstår till vilka gränser som är rimliga att sätta för mitt barn utifrån ålder och mognad. Familjelyftet fokuserar på relation, kommunikation och personlig utveckling. Vi tillhandahåller tjänster så som föräldrasamtal, föreläsningar och föräldrastödsprogrammet COPE.

Hur ska vi marknadsföra oss för att nå ut till kunder och finansiärer? Vilken målgrupp ska vi vända oss till? Hur paketerar vi våra tjänster så att det blir attraktiva på marknaden?

I vår marknadsföring vill vi nå ut på ett sätt som göra att man som samhällsmedborgare känner delaktighet. Vi tror att vi gör den största skillnaden om vi kan erbjuda föräldrar vår tjänst men vi önskar att det ska vara kostnadsfritt vilket innebär att vi måste övertyga de som är ekonomiskt resursstarka/ansvariga att satsa på vår idé.
Familjelyftet är en verksamhet som stöttar och vägleder föräldrar i vardagsnära situationer. Det kan handla om frågor kring hur jag som förälder kan få till en förändring i konflikter där allt från diskussioner kring mat och sömn uppstår till vilka gränser som är rimliga att sätta för mitt barn utifrån ålder och mognad. Familjelyftet fokuserar på relation, kommunikation och personlig utveckling. Vi tillhandahåller tjänster så som föräldrasamtal, föreläsningar och föräldrastödsprogram COPE.

Hur kan vi möjliggöra sociala innovationer för utveckling av demokratiskt styrda verksamheter?

Vi på Joyn upplever ofta i vårt arbete att det kan vara svårt för offentlig sektor att ta tillvara och implementera sociala innovationer i sin verksamhet.

På vilka sätt kan social innovation vara en del av att utveckla framtidens äldrevård?

Joyn Service Design är en tjänstedesignbyrå med bas i Umeå. Vi förbättrar och utvecklar tjänster inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Våra insatser är alltid kunskaps- och erfarenhetsbaserade. Vi tar fasta på aktuell forskning, vi tar avstamp i användarens behov och erfarenheter, vi drar nytta av den professionella kunskapen hos tjänsteägaren, och vi utgår från vår egen expertis inom tjänstedesign. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för effektiva tjänster med tydlig användarnytta.
Vi arbetar för:
- användarnytta och positiva användarupplevelser
- effektiviseringar (kostnadsbesparingar, minskat tidsslöseri)
- ett långsiktigt förbättrat samhälle, med ökad livskvalitet hos medborgarna

Hur ser framtidens tjänster och processer ut som kan möta företagens och den enskildes behov av kompetensutveckling i en digital värld där hållbarhet i olika dimensioner är en viktig utgångspunkt? Det gäller de möjligheter som digitaliseringen öppnar med tillgänglighet till ”all” information och effektiv kommunikation. Det gäller också hur vi tillägnar oss digital kompetens.

Hur kan vi bygga modern företagsutbildning? Koinor Future AB utbildar företag att bygga digital kompetens för konkurrenskraft, lönsamhet och hållbart värdeskapande. Vi använder metoder som nyttjar digitaliseringens och webbens potential för effektivt och produktivt lärande och utveckling. Webben är vår lektionssal.

Hur kan vi paketera våra kunskaper och erfarenheter för att göra dem säljbara?

Leia företagshotell har en social verksamhetsgren som vi kallar för Yoda. Ett socialt företag inom företaget, så kallat Inhouse. Yoda-programmet erbjuder personer med lång tid utan arbete, kontinuerlig och meningsfull arbetsträning i en positiv och kreativ miljö med systematiskt stöd.
Vi som arbetar med Yoda-programmet har goda kunskaper och erfarenheter av att starta upp och driva ett socialt företag inhouse. Vi funderar på hur vi kan paketera vårt kunnande så att de blir säljbart som konsulttjänst. Våra potentiella kunder är företag som vill göra gott. Företag som har resurser över som inte används fullt ut och företag som har egna sociala innovationer de klurar på, men inte vet hur de ska realiseras.

Hur och var hittar vi köpare till det vi vill sälja? Hur tar vi betalt?

Leia företagshotell har en social verksamhetsgren som vi kallar för Yoda. Ett socialt företag inom företaget, så kallat Inhouse. Yoda-programmet erbjuder personer med lång tid utan arbete, kontinuerlig och meningsfull arbetsträning i en positiv och kreativ miljö med systematiskt stöd.

Vi som arbetar med Yoda-programmet har goda kunskaper och erfarenheter av att starta upp och driva ett socialt företag inhouse. Vi är intresserade av att paketera vårt kunnande så att de blir säljbart som konsulttjänst. Nu behöver vi hjälp med hur vi kan hitta köpare till våra potentiella konsulttjänster. Vi vänder oss till företag som vill göra gott. Företag som har resurser över som inte används fullt ut och företag som har egna sociala innovationer de klurar på, men inte vet hur de ska realiseras. Vi funderar även på hur vi ska värdera våra tjänster, och hur vi kan presentera dem så att företagen tycker det är värt att anlita oss.

Hur samskapar vi kring de datadrivna innovationer som formar det framtida samhället?

Vi står inför en situation där åldersfördelningen hos befolkningen, intensivare konkurrens och nya tekniska möjligheter kommer att förändra vårt samhälle i grunden. Många traditionella yrken och sätt att skapa värde/nytta/livskvalitet kommer inte att klara denna förändring. Samtidigt kommer helt nya yrken och nya sätt att skapa värde/nytta/livskvalitet som idag inte existerar ens i tankevärlden att skapas.

Förädling och användning av data till kommer till att vara en viktig komponent när detta framtida samhälle utformas.
Hur vi hanterar ägande och användning av data är därmed något som med kraft kommer att påverka oss alla. Maktförhållanden kommer troligen att bli alltmer påverkade av olika parters tillgång till data och från denna härledd information.

Idag påverkas mycket av samhällsutvecklingen mycket av den utveckling hos stora företag med bas utanför Sverige och Europa utifrån ett kommersiellt perspektiv. En första fråga är om detta ska balanseras upp på något vis av icke-kommersiella aktörer.

Om nu detta ska balanseras upp även regionalt - hur ska den offentliga sektorn i regionen då agera för att skapa ett ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbart samhälle som möter de utmaningar vi står inför? Frågor som då dyker upp är bl a:
• Hur ska kommersiella och icke-kommersiella intressen balanseras?
• Hur ser en modern medborgarmedverkan i utformandet av de innovationer som bygger det framtida samhället ut? Är man en kund som agerar och väljer på en marknad, en tyckare/remissinstans eller är man en mer operativ medskapare/medfinansiär?
• Ska det grundläggande synsättet baseras på en mer mekanisk processsyn på världen eller mer på att bemästra kaos och förändring med oklara orsak- och verkanssamband och påverkar detta vilka som ska delta i samhällsbygget?

Hur ser regelverket ut för samverkan mellan ett Arbetsintegrerande socialt företag (ASF) och offentliga organisationer (t.ex. kommunen och arbetsförmedlingen)? Vilka möjligheter och hinder finns det i praktiken? Det som ofta uppkommer i dialogen med offentligheten är att regelverk sätter stopp t.ex. gällande offentlig upphandling - konkurrensutsättning, stöd till enskilt företag, kommunal lagstiftning etc.

Socialt arbetskooperativ Umeå är ett Arbetsintegrerande Socialt Företag som vänder sig till unga vuxna med olika typer av
funktionsnedsättningar eller arbetshinder. Vi har funnits sedan 2012 och har skapat anpassade arbetsplatser till 13 individer fram till hösten 2015. Eftersom SAK jobbar som ett arbetskooperativ så erbjuds alla anställda att även bli medlemmar i den ekonomiska föreningen och därmed delägare. Vi skapar riktiga jobb med riktiga löner för personer som verkligen vill ha, och behöver ett arbete.

Vilka rekommendationer/direktiv finns från EU, Sveriges riksdag och SKL/Sveriges kommuner och landsting som möjliggör för sociala företag/ASF att samverka med offentliga organisationer?

Socialt arbetskooperativ Umeå är ett Arbetsintegrerande Socialt Företag som vänder sig till unga vuxna med olika typer av
funktionsnedsättningar eller arbetshinder. Vi har funnits sedan 2012 och har skapat anpassade arbetsplatser till 13 individer fram till hösten 2015. Eftersom SAK jobbar som ett arbetskooperativ så erbjuds alla anställda att även bli medlemmar i den ekonomiska föreningen och därmed delägare. Vi skapar riktiga jobb med riktiga löner för personer som verkligen vill ha, och behöver ett arbete.

Socialföretag på kommersiell grund - går det?

Jag driver ett konsultbolag (YourWill AB) och AllaTiders kompetenser - ett bolag som hyr ut studenter och seniorer. AllaTiders vill jag göra till ett företag som gör gott för världen samtidigt som jag tjänar pengar. Sloganen "vi hjälper dig, du hjälper världen". Hur kan jag hitta ett sätt - ett upplägg där detta blir tydligt såväl internt som externt. Exempelvis kan man idag anställa idag tiggande EU immigranter hos oss. Efter lön och omkostnader har vi en vinst på kanske 70 kr/timme - idag låter vi cirka 30 av dessa 70 kr gå till utbildning för immigranterna. En senior som vi betalar för att undervisa dem i Svenska. Är det ett bra upplägg? Hur bevisar vi att kundernas pengar går till bra saker utan att rent formellt blir ett socialt företag.