Lista med frågor

Bygga grönt, tätt och hållbart med bibehållen arkitektonisk kvalitet och landsbygdskontakt.

Arkitekterna Krook & Tjäder AB samarbetar med Länsstyrelsen i Uppsala län och Knivsta kommun om denna frågeställning. Hur säkerställer vi kvalitativa grönytor vid exploatering av nya områden (grönytefaktor, ekosystemtjänster, förskolegårdar, parker m.m)? Och hur bygger vi den täta, hållbara staden utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet? Knivsta kommun har formulerat en målbild för tätorterna Knivsta – Alsike. Här markeras närheten till natur, grönområden och landsbygd som värdefullt och identitetsskapande för kommunens tätorter.

Stödsystem för social innovation, särskilt inom hållbar stadsutveckling

Vad behövs för ett öppet, konkret och inkluderande stödsystem? Hur skulle det systemet organiseras på bästa sätt? Hur kan ett stödsystem för social innovation vara hjälp till att bidra till hållbara städer? Social innovation definieras ofta som innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder för att möta samhällets utmaningar. Sociala och samhälleliga innovationer, på lokal eller på systemnivå, är nästan alltid organisationsöverbryggande och är nödvändiga för att möta de samhällsutmaningar vi står inför. En av de stora utmaningarna vi står inför är hur vi bygger hållbara städer (och bygder).

Det finns idag innovationsparker och inkubatorer för att stötta innovationer. Dessa är ofta inriktade mot tekniska innovationer och ofta även stadsfokuserade. Ett stödsystem för social innovation skulle kunna komplettera befintliga system och stötta grupper/fenomen som befinner sig i ”gränslandet” mellan att vara ett traditionellt företag eller ideell förening.

Hur kan social innovation bli en självklar del till att bidra till hållbarhet på fler sätt?

Uppsala kommun och Enköpings kommun. Hur kan förutsättningar för en tillitsfull, långsiktig och strategisk samverkan mellan parter med olika drivkrafter skapas i samhällsutvecklingen?

Uppsala kommun och Enköpings kommun samarbetar kring den här frågeställningen. Uppsala kommun har tagit fram ett planprogram och en handlingsplan för Gottsunda/Valsätra som lägger grunder för en ambitiös utveckling i området de kommande 30 åren. Sociala insatser här och nu ska gå hand i hand med långsiktiga investeringar i områdets fysiska utveckling, med gemensamma målsättningar om förbättrade livsvillkor i stadsdelen och minskad segregation i staden. Idag står kommunen för en stor del av de initiativ som tas och de investeringar som görs i området. För att lyckas med utvecklingen behöver vi bli ännu bättre på att ta tillvara lokala krafter och våga öppna upp för att bli fler parter som investerar i och tar ansvar för utvecklingen i Gottsunda och Valsätra. Dessa frågor ställs på sin spets redan tidigt i utveckling dels genom specifika lokala initiativ och dels genom ett politiskt beslut om att pröva en försäljning av Gottsunda centrum till en seriös och långsiktig privat aktör som kan tillföra förändringskraft.

Projektet har i uppdrag att pröva en försäljning av Gottsunda centrum till en långsiktigt och seriös privat aktör som tillsammans med kommunen och andra aktörer skapar kraft i den planerade utvecklingen för Gottsundaområdet. Som ett led i processen ska en idékoncepttävling hållas där privata aktörer genom tävlingsförslag anger sin viljeinriktning och ambition vid ett köp av centrumområdet. Utvecklingen av området är dock komplex och kommer att kräva gemensamt arbete med att löpande konkretisera vilka åtgärder och insatser som ska prioriteras för områdets utveckling. Alla krav som kommunen vill ställa på en privat aktör kan med andra ord inte preciseras innan en försäljning genomförs. Detta ställer krav på processen att skapa rätt förutsättningar för långsiktigt samverkan med utgångspunkt i gemensamma målbilder och tillit, där båda parter kan känna sig trygga.

Hur kan systemförändringar åstadkommas mellan olika aktörer, kompetenser och ansvarsområden?

Hur värnar vi levande och livliga stadskärnor i den nya ekonomin?

Uppsala Citysamverkan AB och Enköpings kommun samarbetar kring den här frågeställningen. Vad händer med stadskärnorna, som den i Uppsala, när en allt större andel av handeln sker över nätet? Vilka konkurrensfördelar har den cityhandeln i jämförelse med alternativen? Vilka värden är det vi värnar och vilka funktioner vill vi ha i city?

Hur gemensamt styra mot blandad social sammansättning vid utbyggnad av nytt bostadsområde?

Enligt det sk fyrspårsavtalet, som kommunen har tecknat med staten, ska Knivsta kommun se till att 15 000 bostäder kan byggas i kommunen fram till 2057. Avtalet markerar också ett krav på hållbarhet. Särskilt social hållbarhet. Minst 30 % av de nya bostäderna ska vara hyresrätter och minst 3% ska vara hyresrätter med statligt investeringsstöd med normhyra max 1450 kr/kvm. Knivsta vill kunna gå längre än att bara med större inslag av hyresrätter nå blandad social sammansättning och därmed social hållbarhet. Flera frågor är värda att notera; Är social blandning en förutsättning för social hållbarhet? Om så är fallet hur kan byggaktörer, civilsamhället, region, statliga organ och kommunen samverka för att nå detta? Vad krävs av styrning från kommunen och/eller andra? Vilka krav ställs på gemensam planering, organisation och långsiktighet? Finns förebilder i planeringsstadiet eller genomförda?

Bygga grönt, tätt och hållbart med bibehållen arkitektonisk kvalitet och landsbygdskontakt.

Arkitekterna Krook & Tjäder AB samarbetar med Länsstyrelsen i Uppsala län och Knivsta kommun om denna frågeställning. Hur säkerställer vi kvalitativa grönytor vid exploatering av nya områden (grönytefaktor, ekosystemtjänster, förskolegårdar, parker m.m)? Och hur bygger vi den täta, hållbara staden utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet? Knivsta kommun har formulerat en målbild för tätorterna Knivsta – Alsike. Här markeras närheten till natur, grönområden och landsbygd som värdefullt och identitetsskapande för kommunens tätorter.

Bygga grönt, tätt och hållbart med bibehållen arkitektonisk kvalitet och landsbygdskontakt.

Arkitekterna Krook & Tjäder AB samarbetar med Länsstyrelsen i Uppsala län och Knivsta kommun om denna frågeställning. Hur säkerställer vi kvalitativa grönytor vid exploatering av nya områden (grönytefaktor, ekosystemtjänster, förskolegårdar, parker m.m)? Och hur bygger vi den täta, hållbara staden utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet? Knivsta kommun har formulerat en målbild för tätorterna Knivsta – Alsike. Här markeras närheten till natur, grönområden och landsbygd som värdefullt och identitetsskapande för kommunens tätorter.

Positiva effekter av social interaktion mellan barn och äldre i åldersblandade verksamheter och miljöer.

Kan barn genom möten med äldre få en bredare uppfattning om livet, åldrande & förgången tid på ett djupare plan? Kan mötena/närheten i huset/på gården mellan åldrarna locka fram spontana samtal som bägge/alla parter mår bättre av? Kan en åldersblandad verksamhet minska/bryta de äldres upplevda ensamhet?

Norlandias generationskoncept innebär byggnation av fastigheter som inrymmer både förskola och äldreboende och har som målsättning att skapa levande miljöer där barn och äldre träffas på ett naturligt sätt. Gemensamma rum skapar förutsättningar där interaktion i form av möten, samtal och erfarenhetsutbyten mellan generationer äger rum. Kort och gott, kunskap- och erfarenhetsutbyten som berikar såväl liten som stor.

Positiva effekter av interaktion mellan åldrar/generationer när det kommer till motion, rörelse och fysisk aktivitet

Norlandia och Upplands Idrottsförbund samarbetar kring denna frågeställning. Vad säger forskningen om positiva effekter av interaktion mellan åldrar/generationer när det kommer till motion, rörelse och fysisk aktivitet? Kan exempelvis rörelseförmågan hos äldre bibehållas, eller till och med förbättras, av samvaro med/närvaro av barn?

Upplands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Uppland. Uppdraget är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. SISU Idrottsutbildarna jobbar för att stimulera människors lärande, stärka engagemanget och utveckla idrottens verksamhet, alltid med idrottens behov som utgångspunkt. De båda organisationerna går snart ihop.

Norlandias generationskoncept innebär byggnation av fastigheter som inrymmer både förskola och äldreboende och har som målsättning att skapa levande miljöer där barn och äldre träffas på ett naturligt sätt. Gemensamma rum skapar förutsättningar där interaktion i form av möten, samtal och erfarenhetsutbyten mellan generationer äger rum. Kort och gott, kunskap- och erfarenhetsutbyten som berikar såväl liten som stor.

Hur kan konst bidra till att stärka identitet och skapa gemensamma rum i stadsmiljön och hur sker konstnärlig medverkan på bästa sätt genom hela planerings- och byggnadsprocessen?

Region Gotland planerar en ny stadsdel i tidigare regementsområdet Visborg i södra Visby. Stadsdelen ska vara en blandad stadsdel med högt fokus på hållbarhet. I inledande fas av detaljplaneringen av området deltar vi i ett projekt med Statens konstråd, Konst i stadsutveckling, där vi nu under ett år ska samarbeta med en konstnärlig projektledare och ett antal konstnärer. Syftet är att konstnärliga undersökningar ska kunna ge input redan i planeringsarbetet och att konst ska kunna bidra till och stärka identitet och gemensamma rum i stadsdelen. Vad vi undrar är vad det finns för erfarenhet kring konstnärlig medverkan i stadsplaneringsprocesser och hur konstnärlig input på bästa sätt tidigt kan bidra i en stadsbyggnadsprocess.

Vilka metoder är lämpliga för att utvärdera och mäta effekterna av insatser inom Idéburet offentligt partnerskap (IOP)?

Studiefrämjandet och Uppsala kommun har ett partnerskap – Idéburet offentligt partnerskap (IOP) – kring verksamheten på Föreningshuset Kontakten i Gottsunda. Båda parter ansvarar för uppföljning och utvärdering i förhållande till fastställda mål. Vi behöver en modell eller struktur för att utvärdera och mäta effekterna av våra insatser och aktiviteter, både på individ- och samhällsnivå, såväl kvantitativt som kvalitativt. Det vore värdefullt att få exempel från liknande verksamhet i Sverige och internationellt.

Positiva effekter av interaktion mellan åldrar/generationer när det kommer till motion, rörelse och fysisk aktivitet

Norlandia och Upplands Idrottsförbund samarbetar kring denna frågeställning. Vad säger forskningen om positiva effekter av interaktion mellan åldrar/generationer när det kommer till motion, rörelse och fysisk aktivitet? Kan exempelvis rörelseförmågan hos äldre bibehållas, eller till och med förbättras, av samvaro med/närvaro av barn?

Upplands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Uppland. Uppdraget är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. SISU Idrottsutbildarna jobbar för att stimulera människors lärande, stärka engagemanget och utveckla idrottens verksamhet, alltid med idrottens behov som utgångspunkt. De båda organisationerna går snart ihop.

Norlandias generationskoncept innebär byggnation av fastigheter som inrymmer både förskola och äldreboende och har som målsättning att skapa levande miljöer där barn och äldre träffas på ett naturligt sätt. Gemensamma rum skapar förutsättningar där interaktion i form av möten, samtal och erfarenhetsutbyten mellan generationer äger rum. Kort och gott, kunskap- och erfarenhetsutbyten som berikar såväl liten som stor.

Samspelet mellan attraktion och trygghet i stadsmiljö

Försök att göra staden mer attraktiv sker ibland på bekostnad av trygghet. Vissa upplever att åtgärder för att öka tryggheten ibland är skenbara och att insatserna kan vara kontraproduktiva.

Hur värnar vi levande och livliga stadskärnor i den nya ekonomin?

Uppsala Citysamverkan AB och Enköpings kommun samarbetar kring den här frågeställningen. Vad händer med stadskärnorna, som den i Uppsala, när en allt större andel av handeln sker över nätet? Vilka konkurrensfördelar har den cityhandeln i jämförelse med alternativen? Vilka värden är det vi värnar och vilka funktioner vill vi ha i city?

Hur bygger vi tillit och vågar vi ta tillvara kraften i initiativ som vilar på religiös eller kulturell grund och möjliggör för olika sorters drivkrafter för ett områdes utveckling?

Kommunen har tagit fram ett planprogram och en handlingsplan för Gottsunda/Valsätra som lägger grunder för en ambitiös utveckling i området de kommande 30 åren. Sociala insatser här och nu ska gå hand i hand med långsiktiga investeringar i områdets fysiska utveckling, med gemensamma målsättningar om förbättrade livsvillkor i stadsdelen och minskad segregation i staden. Idag står kommunen för en stor del av de initiativ som tas och de investeringar som görs i området. För att lyckas med utvecklingen behöver vi bli ännu bättre på att ta tillvara lokala krafter och våga öppna upp för att bli fler parter som investerar i och tar ansvar för utvecklingen i Gottsunda och Valsätra. Dessa frågor ställs på sin spets redan tidigt i utveckling dels genom specifika lokala initiativ och dels genom ett politiskt beslut om att pröva en försäljning av Gottsunda centrum till en seriös och långsiktig privat aktör som kan tillföra förändringskraft.

Att lokala initiativ och civilsamhällets kraft driver områdets utveckling tillsammans med offentliga aktörer tror vi är en nyckel. Många i bland annat Gottsunda vill också vara med i denna utveckling, ibland upplever vi dock att offentliga aktörer som till exempel kommunen upplever osäkerhet kring hur vi kan skapa förutsättningar för lokala initiativ som vilar på olika religiösa eller kulturella grunder.

Uppsala kommun och Enköpings kommun. Hur kan förutsättningar för en tillitsfull, långsiktig och strategisk samverkan mellan parter med olika drivkrafter skapas i samhällsutvecklingen?

Uppsala kommun och Enköpings kommun samarbetar kring den här frågeställningen. Uppsala kommun har tagit fram ett planprogram och en handlingsplan för Gottsunda/Valsätra som lägger grunder för en ambitiös utveckling i området de kommande 30 åren. Sociala insatser här och nu ska gå hand i hand med långsiktiga investeringar i områdets fysiska utveckling, med gemensamma målsättningar om förbättrade livsvillkor i stadsdelen och minskad segregation i staden. Idag står kommunen för en stor del av de initiativ som tas och de investeringar som görs i området. För att lyckas med utvecklingen behöver vi bli ännu bättre på att ta tillvara lokala krafter och våga öppna upp för att bli fler parter som investerar i och tar ansvar för utvecklingen i Gottsunda och Valsätra. Dessa frågor ställs på sin spets redan tidigt i utveckling dels genom specifika lokala initiativ och dels genom ett politiskt beslut om att pröva en försäljning av Gottsunda centrum till en seriös och långsiktig privat aktör som kan tillföra förändringskraft.

Projektet har i uppdrag att pröva en försäljning av Gottsunda centrum till en långsiktigt och seriös privat aktör som tillsammans med kommunen och andra aktörer skapar kraft i den planerade utvecklingen för Gottsundaområdet. Som ett led i processen ska en idékoncepttävling hållas där privata aktörer genom tävlingsförslag anger sin viljeinriktning och ambition vid ett köp av centrumområdet. Utvecklingen av området är dock komplex och kommer att kräva gemensamt arbete med att löpande konkretisera vilka åtgärder och insatser som ska prioriteras för områdets utveckling. Alla krav som kommunen vill ställa på en privat aktör kan med andra ord inte preciseras innan en försäljning genomförs. Detta ställer krav på processen att skapa rätt förutsättningar för långsiktigt samverkan med utgångspunkt i gemensamma målbilder och tillit, där båda parter kan känna sig trygga.

Hur kan systemförändringar åstadkommas mellan olika aktörer, kompetenser och ansvarsområden?

Sociala investeringsprojekt för barn och unga (Mötesplats Gottsunda)

Hur kan sociala investeringsprojekt med fokus på barn och unga bäst designas? Med "Mötesplats Gottsunda" vill Uppsalahem möjliggöra enkla möten och minska den sociala oro som finns i Gottsunda. Området har utnämnts till ett "särskilt utsatt område" av polismyndigheten och Uppsalahem ingår i kommunens handlingsplan i att förebygga och vända den negativa utvecklingen. Som största fastighetsägare i området tar Uppsalahem ett stort ansvar och engagemang genom att skapa Mötesplats Gottsunda. Stenhammarsparken är basen för Mötesplats Gottsunda med ljusinstallationer och aktiviteter efter årstiderna och riktar sig till barn och unga. Projektet sträcker sig över två år och målet är att göra skillnad på lång sikt och samtidigt bidra till minskade samhällskostnader. Projektet finansieras av Uppsala kommun.