Lista med frågor

Hur kan den samiska historien få en mer naturlig plats i historieundervisningen vid skolorna i Sápmi?

Lycksele är en del av Sápmi – det säger Lycksele kommun i sina policydokument.
Det finns stor enighet om att Sverige är en kolonial makt och att Sverige har använt skolsystemet för att kolonisera och få tillgång till naturresurser. Men när ska denna kunskap komma in i skolsystemet – och komma in i undervisningsmaterialet. När ska detta bli lika viktigt som att regalskeppet Vasa sjönk.

Vilken typ av motstånd mot kolonisering hittar vi genom historien i samisk jojk, litteratur och i medierna?

Samisk litteratur har några hundra år på nacken. Samisk media har funnits i 100 – 150 år. Jojkarna är flera hundra år gamla (de eoiska jojkarna). I dessa formuleras det som är viktigt för samerna. Vad finenr vi av motstånd i dem?

Får samisk kultur ett rättvist och rimligt ekonomiskt stöd i förhållande till andra kulturaktörer i Sverige och Norden?

Samer har urfolksstatus i Sverige. Men GST erfar att stödet till samisk kultur brister. Vi saknar faktaunderlag för att driva diskussionen vidare. Detta är en viktig fråga för den samiska kultursektorn. När vi diskuterar och argumenterar saknar vi faktaunderlag, framtagna på ett enhetligt sätt mellan regioner, nationellt och internationellt. Vi undrar både om direkt och indirekt stöd. En jämförelse på nationell och regional nivå samt med Norge. Viktigt med en sådan genomlysning, som ger fakta, som argument i diskussioner med företrädare för svenska staten och kulturinstitutioner.

Hur kan urfolksfilosofi ta mer plats i akademiska sammanhang. Vad skulle det kunna tillföra för kunskap till världen?

Filosofi om existensen och de levande och döda är många gånger välutvecklat bland urfolk globalt och ofta med en nära koppling till spiritualitet/ andlighet. Hur kan den västerländska akademin och andra former av kunskap mötas och berikas av varandra?

Kan vi som samer bli mentalt självständiga?

Kan vi samer bli mentalt självständiga? Som vi vet har vi samer stångat oss blodiga, både idag och historiskt. Vi kräver ursäkt av svenska staten, försoningsprocess, repatriering. Vi slåss i domstol för vårt rätt till mark och vatten.

Det här är en lönlös kamp. Vi har uppvaktat, vi har demonstrerat, vi har arbetat politiskt, vi har lobbat. Vi har krävt ansvar från svenska staten. Vi uppmärksammat vår strävan nationellt och internationellt. Vi har verkligen lagt ned energi för förändring. Vi vet den svenska statens inställning.

Kan vi samer bli mentalt självständiga? Utan ursäkter, utan repatriering, utan försoningsprocess.

Hur kan Sameradion och annan samiska media på bästa bidra till revitalisering av de samiska språken?

Skulle vilja veta om det finns några lyckade exempel i Sápmi eller andra urfolksområden där media varit en bidragande faktor till språkrevitalisering. Vad gjorde dem och vilka effekter såg man?

Hur kan forskningen tydliggöra sambandet mellan samisk mat och matsuvernänitet, som en del i urfolksrätten?

FNs tolkning av matsuveränitet är idag för snäv. Den fokuserar på individen inte på kollektivet. Detta missgynnar renskötseln. Även EUs definition av matsuveränitet är motstridig. Samtidigt som EU ger stöd till utveckling av samisk mat, så driver EU en rovdjurspolitik som motverkar matsuveräniteten.
Slow Food Sápmis ledord är gott-rent-rättvist. För att urfolk ska få tillgång sin egen mat måste de ha rättigheter till fiske, jakt, renskötsel med mera. Renägande samer ska ha rätten och tillgång till mark, land och vatten för att ha möjlighet till egen matförsörjning. Klimathot, exploateringar med mera hotar urfolk i hela världen. Hur kan urfolk stärka sina rättigheter via matsuveränitet?

Hur påverkar klimatförändringar den samiska kulturen?

Hur behöver en naturberoende kultur anpassa sig till en snabb förändring av klimatkaraktär? Vad gör det med en kultur, både positivt och negativt? Finns jämförelser med utlandet?

Hur kan akademin arbeta på ett dekolonialiserade sätt?

Bland urfolken förs en ständig debatt om hur kolonialism påverkat urfolkskulturer. Vilken roll har akademin haft vad gäller kolonialism? Förs det någon sådan debatt internt inom akademin? Hur kan detta göras i praktiken? Kan ett projekt utformas för att undersöka detta? Hur i så fall?