När man jämför frekvensdatan och ostabiliteten på det, med vindkraft, så ser man inte ett mönster över kraftspannet, full effekt och min effekt. hur kan man härleda ostabiliteten till vilken källa. är det bara skiftningar i förbrukning som får frekvensen att hoppa?

vi på Batterygrid Sweden AB utvecklar system för att stabilisera kraftsystemet, och önskar få en djupare korelation till var exakt problemet uppstår, och därmed kunna placera batterilager precis där.

Vilka batterier är aktuella för framtiden, det finns 2 olika marknader som vi ser på, snabba reaktiva marknaden, och stor lagring av kraft. många cykler vid lagring, och till skillnad från bilar, så spelar inte vikten så stor roll, så man kan ha betydligt tyngre batterier. det finns tex saltbatterier.

intresserad av rätt batterival för framtiden.

How to calculate the snow and wind loads on different parts of a mounting material used to mount solar panels.

Hey,
There are certain guidelines given by Boverket on how to calculate the snow loads and wind loads for the mounting material. Each supplier have a tool for their mounting material to calculate the loads on different parts of their systems. But I would like someone to explain the algorithm on how the calculation is done.

Hur skapar man en inkluderande, jämlik och hållbar hockeyförening

Båda föreningarna har många aktiva tjejer/damer.

Är våra luftkuddar i återvunnen plast sämre än papper som fyllnadsmaterial, ur ett miljöperspektiv?

Förlagssystem skickar framförallt böcker till bokhandlare. Böckerna packas i större kartonger och tomrummet i kartongen fylls med luftkuddar gjorda av återvunnen plast. Detta för att böckerna skall ligga still under transporten och slutkund får en fin och hel bok utan några kantstötningar.
Vi har provar flertalet material, utan något lyckat resultat. Papperet vi inväntar är inte lika motståndskraftig, och luftkuddar gjorda av papper punkteras av de vassa kanterna.
Det intressanta är ändå i slutändan, fyller vi kartongen med papperstrimlor i tillräckligt stor mängd, då klarar vi kvalitén hyfsat, MEN kunden får stor mängd material att återvinna. Dessutom är pepper dyrare än luftkuddarna.

Med den mängd kollin vi skickar tillsammans med volymen fyllnadsmaterial och kostnaden i förhållande miljöpåverkan är en svår balans.

Packautomation i all ära för att minska luft i paketen, men vi kommer inte ifrån att böckerna behöver skyddas på något vis.

Vi behöver minska samhällets energianvändning för att nå en rad mål i Agenda 2030. Hur gör vi det?

En kraftig utbyggnad av energiproduktionen får allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Bifogade dokument ringar in både konsekvenser och möjligheter.

Region Dalarna vill arbeta för att behålla våra nyutexade sjuksköterskor och undersköterskor, genom bland annat ytterligare stöd i introduktion och vidare kompetensutveckling genom karriären. Hur ska vi få detta projekt att bli hållbart över tid, att inte rinna ut i sanden utan vara laddat så pass mycket att utvecklingen nästan sker av sig självt och får ännu mer connections?”

Framtidens Kompetenshöjande satsning, rekrytering och kunskapsbygge för Sjuksköterskor & Undersköterskor.

Detta projekt innehåller flera olika delar för att få ihop en helhet, jag skickar med en PP, som lättare beskriver det jag vill driva, där ett ”frö” endast är sått i nuläget. Jag vill liksom tänka offensiv kvalitetsutveckling där ”kunden” är sjuksköterskestuderande och undersköterskeelever.
Som Dr. Karolyn Snyder sa i en föreläsning jag sett: + positive connections stimulate life and growth and strong connections produce their own energy.

Alltså hur ska vi få detta projekt att bli hållbart över tid, att inte rinna ut i sanden som de flesta projekt gör tyvärr, utan vara laddat så pass mycket positiv energi att utvecklingen nästan sker av sig självt och får ännu mer connections.

Jag vill verkligen att detta ska vara den där stora nyckeln man letar efter i rekrytering och i att behålla personal och jag vill att Region Dalarna och mitt CVU ska vara de som leder denna utveckling, jag önskar verkligen detta djupt från mitt hjärta. Men…framförallt så vill jag ge något till sjuksköterskorna och undersköterskorna så deras arbetsmiljö blir bättre och att de får de kompetensstöd dom behöver.

Detta projekt kommer naturligtvis inbegripa Högskolan Dalarna också, jag har endast nämnt detta i vår samverkan, men inte fullt ut än då jag vill ha en egen klar bild innan jag går ut med detta till alla som kan bli berörda.

Jag har dragit det för några verksamheter som jag vill ha med i ett pilotprojekt och dessa verksamhetschefer är jätteglada och lyriska om vi kunde få igång ngt liknande. Vi har även fått rehabprofessionerna intresserade, så vi bör nog utvidga detta projekt även tillsammans med dom.

Till sist så handlar mitt projekt om att rekrytera och behålla personal och därför anser jag att projekt Hassel kan vara lösningen vi alla letat efter.

Hur kan kollektivtrafiken (bussar och tåg) skapa möjligheter för att resenärer ska kunna ta med sig cyklar vid resande?

För en arrangör som Vasaloppet är infrastrukturen en oerhört viktig faktor för att vi ska kunna vara ett framgångsrikt arrangemang över tid. Vasaloppet har gjort en klimatavtrycksanalys och där framgår att ca 85% av klimatavtrycket utgörs av våra deltagares resor till och från våra arrangemang. Vi har svårt att påverka beteenden hos våra deltagare, vi försöker erbjuda bussar och tåg som ett alternativ till privata transporter som personbilar. Vi tror att samhället måste skapa möjligheter för att öka intresset för kollektivtrafik i vardagen, till arrangemang, för turister mm. Människor behöver ges möjlighet till att kunna använda cyklar i olika sammanhang. En ytterligare aspekt är att minskad andel privata transporter ökar säkerheten i trafiken och det kan ske genom ökat nyttjande av kollektivtrafik.

Självhjälpsgrupper för män har visat sig ett effektiv sätt att få män att utforska de ibland skadliga maskulinitetsnormer de, oftast omedvetligen, bär med sig. Vilka strategier kan ni föreslå för att hjälpa män att våga be om stöd, strategier som bryter mot den starka maskulinitetsnormen ”bra karl reder sig själv”?

Psykisk ohälsa är ett ökande problem i samhället. Män är överrepresenterade i många sammanhang – kriminalitet, självmord, oavslutade utbildningar, olycksfall på arbetsplatsen, förövare av våld i nära relationer – som i många sammanhang kan härledas till skadliga maskulinitetsnormer.

Värmlands Mansforum har funnits sen 2008 och bedriver en ”hotline” för ”män som behöver att prata med en annan man” samt självhjälpsgrupper – manscirklar – för män som vill få bättre ordning på sina liv. Det drivs av voluntärer med viss finansiering från Region Värmland.

Processerna och verktygen som används i dessa manscirklar hämtas från ledarskapsutbildningar och coachning med syftet att deltagarna ska utöka sina självinsikter om de oftast osynliga maskulinitets- och andra normer och inställningar som påverkar deras handlingar. Utifrån dessa insikter skapa ett mer gynsamt sätt att hantera vardagssituationer på jobbet, med familjen etc.

De som redan vänder sig till Värmlands Mansforum har tagit ett steg mot ändrat beteende, problemet är de män som inte tänker/vill/vågar fråga efter hjäp på grund av sådana skadliga maskulinitetsnormer som ”bra karl reder sig själv”