Hur kan vi utveckla och implementera AI-baserade verktyg som inte bara hjälper arbetssökande med att utforma personliga brev och förbereda sig för intervjuer, utan också matchar deras färdigheter och intressen med de specifika behoven och möjligheterna inom Umeås näringsliv?

En av utmaningarna vi har på arbetsmarknads- och integrationsavdelningen är att många deltagare kommer till våra insatser utan ansökningshandlingar som CV och personliga brev. Dessa deltagare kämpar ofta med att formulera och uttrycka sina färdigheter och egenskaper i textform. Det blir därför vanligt att våra medarbetare stöttar dem i processen att skapa dessa dokument, vilket är en tidskrävande uppgift. Vi står nu i begrepp att utveckla ett AI-verktyg för att stödja deltagare i att skapa professionella ansökningshandlingar som CV och personliga brev. En vision är att längre fram kunna knyta ett skapat CV/Personligt brev till behov i Umeås näringsliv. Att kunna matcha den profil som AI hjälpt att framställa med behov som finns i arbetslivet (exempelvis via koppling till arbetsförmedlingens platsbank)

Hur ser framtidens hållbara civilsamhälle ut?

Historiskt sett har civilsamhället spelat en stor roll för det svenska samhället och dess utveckling. Hur ser framtidens hållbara civilsamhälle ut? Hur fortsätter den ta tillvara på människornas engagemang? Hur engagerar det unga människor? Vilka förändringar och aktörer möjliggöra det?

Hur kan vår förmåga att skapa förutsättningar för kvalitativa rörelseupplevelser, som utvecklar många av de inre förmågor som är definierade i ramverket för det nya hållbarhetskonceptet ”Inner Development Goals” (IDG) bidra till samhällsomvandlingen i norr?

Positiva rörelseupplevelser stärker vår relation till rörelse och fysisk aktivitet genom att vi bla utvecklar såväl fysiska, sociala, känslomässiga och kognitiva förmågor.
IDG ger en nyanserad bild av vilka de inre förmågorna är som kan främjas i rörelsesammanhang.
Inner Development Goals är ett nytt hållbarhetskoncept som kan ses som en accelerator för att nå målen för hållbar utveckling och skapa en välmående framtid för hela mänskligheten.

Hur ökar man tryggheten med ansvaret för att barns lekmiljöer är både ändamålsenliga och tillräckligt säkra?

Det finns ett stort behov av utveckling av kunskapsstöd och metoder för en mer balanserad bedömning av lekvärden och risker i barns lekmiljöer. Många känner sig oroliga och rädda för att ställas till svars som ansvariga när olyckan är framme.   
Den praxis som råder på många håll idag innebär att säkerhet är överordnat allt och riskbedömningen av moduler i barns lekmiljöer görs med EU standarden för lekplatsutrustning som enda verktyg. Det får långtgående och allvarliga konsekvenser för barns möjligheter till lärande, utveckling och välbefinnande.
 
Kan vi genom kunskapshöjning och vägledning bidra till mer lokal och cirkulär användning av resurser och kompetens? Mediankommunen i Sverige har 16 000 invånare vilket så klart även återspeglas i investeringsbudgeten för lekplatser. Kostnadseffektiva metoder som innebär återbruk av funktionella material och att skapa värden med sådant man redan har till hands är högst relevanta. Hur nyttjar vi på bättre sätt potentialen i de gröna, föränderliga och flerdimensionella lekmiljöer vi vill bidra till och tillhöra?

Hur kan små och medelstora företag i Västerbotten effektivt implementera cirkulära affärsmodeller för att bidra till en hållbar samhällsomvandling, samtidigt som de måste hantera utmaningarna med begränsade resurser och behovet av kompetensutveckling?

Coompanion arbetar för kooperation, samverkan och tillsammansföretagande. För att kunna implementera cirkulära affärsmodeller krävs en ny nivå av samverkan mellan företag, offentliga organisationer, idéburen sektor och allmänheten. I det ERUF-finansierade projektet Cirkulära Västerbotten, som drivs av Coompanion Västerbotten, Umeå kommun, Lycksele kommun, Vakin och Diös, ämnar vi bland annat hjälpa SME i hela Västerbotten att implementera cirkulära affärsmodeller i sina egna befintliga affärsmodeller. Men utmaningarna är redan stora gällande exempelvis resurser och kompetens inom både detta och andra områden.

Bioakustiska data har visat stor potential för att agera som biomarkörer i detekteringen av biologisk mångfald, där specifika ljud från olika arter kan ge insikter om hälsotillståndet i naturliga habitat. Med tanke på denna potential, vilka djupinlärningsarkitekturer rekommenderas för effektiv och pålitlig realtidsklassificering av arter i kontinuerligt strömmade ljudlandskap? Vilka tekniska och praktiska utmaningar måste övervägas vid utvecklingen och implementeringen av dessa system?

Bioakustik är studien av ljud som produceras av levande organismer. Livligt ljudlandskap kan signalera ett blomstrande ekosystem, medan förändringar i ljudlandskapet kan indikera miljöförändringar eller störningar. Bioakustik och djupinlärning kan erbjuda betydande fördelar inom miljöövervakning och naturvård. Dessa tekniker kan ge insikter om ekosystemens hälsa, vilket är värdefullt för bevarandeändamål. Dessutom kan de hjälpa till att inventera biodiversiteten i områden som planeras för samhällsexploatering, vilket kan underlätta identifiering av områden med låga naturvärden för utbyggnad. Att göra bioakustik och djupinlärning mer tillgängligt och användbart skulle kunna innebära att utveckla användarvänliga verktyg och plattformar som gör det möjligt för icke-specialister att engagera sig med och förstå data. Det skulle också kunna innebära att utbilda och engagera allmänheten i bioakustik och djupinlärning genom utbildningsprogram och medborgarforskning

Hur ska Gällivare kommun lyckas med våra prioriterade områden kompetensförsörjning, attraktionskraft och bostäder?

Fokusområden för Gällivare kommun är kompetensförsörjning, attraktionskraft och bostäder. Hur ska Gällivare kommun prioritera för att nå framgång med dessa områden kopplat till den pågående omställningen av gruv- och stålindustrin?

Hur säkerställer vi rätten till likvärdig utbildning?

Förra året gick hundratals elever ut grundskolan utan gymnasiebehörighet i Västerbotten. Det finns stora skillnader inom länet, på vissa skolor är det så många som 30% av eleverna som inte blir behöriga varje läsår. Samtidigt som det finns en förväntan om en stor tillväxtzon och ökad arbetskraft i norr ser vi att hundratals elever, enbart i Västerbotten, halkar efter i skolan – varje läsår. Hur kan exempelvis digitaliseringen stärka rätten till likvärdig utbildning?


Hur säkerställer vi kompetensförsörjningen framåt? Vilka möjligheter och lokala lösningar finns? Hur kan gränsöverskridande samverkan skapa jämlika förutsättningar för Västerbottens elever?

Vad genererar kulturen som verksamhetsområde tillbaka till kommunen?

Huvudfrågan skulle kunna besvaras utifrån olika delområden och värden (exempel)

– Kulturens betydelse avseende skatteintäkter, arbetstillfällen, besöksnäring, utvecklandet av kulturella och kreativa branscher
– Kulturens bidrag som en främjande och kompensatorisk kraft för att skapa trygga uppväxtvillkor utan utsatta områden.
– Kulturens betydelse för folkhälsa och att skapa välbefinnande, såväl hos unga som äldre (sambanden mellan kulturella upplevelser och välbefinnande)
– Kommunens attraktionskraft när arbetsgivare vill rekrytera medarbetare från andra delar av landet?
– Vad betyder kulturen för att få studenter att stanna kvar i Umeå?

Frågeställningen kan beröra områdena demokrati och inkludering och hållbar samhällsomvandling.

Samtalet genomförs på svenska.

Umeå kommun är en av de kommuner i Sverige som satsar mest pengar på kultur per invånare. Kulturens djupa förankring och breda representation i lokalsamhället är en stark förnyelsekraft och bidrar till många goda synergier. Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014 har satt Umeå på kartan och haft betydelse kommunens utveckling på flera sätt. Kulturen har framför allt ett starkt egenvärde samtidigt finns en pågående diskussion om kulturens betydelse som främjare för goda livsvillkor och samhällets utveckling i stort. Det finns också de som kritiserar att kultur kostar för mycket pengar och inte borde bekostas av offentliga medel. Det skulle behövas mer kunskap och longitudinella studier av kulturens betydelse i samhällsomvandlingen.

Hur kan vi säkra demokrati, inkludering och samskapande där människorna känner att de kan vara med att påverka sin framtid i den industritunga gröna omställningen?

Frågan är viktigt för Norrbottens utveckling och attraktivitet. Vi forskar om platsinnovation som utgår från platsens styrkor och människors förmågor och engagemang att vilja bidra och påverka

Hur kan jämställdhet och jämlikhet få ett centralt värde i samhällsomvandlingen i norra Sverige?

Vi ser, att de satsningar som görs i de nordliga delarna och i Västerbotten specifikt, saknar ett tydligt jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Detta påverkar kvinnors och män, flickors och pojkars möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och få samma makt att påverka samhället och sina egna liv. De satsningar som görs i länet, har tydliga ekonomiska drivkrafter men hur kan social hållbarhet bli målet med den omvandling som sker. På vilket sätt skapar vi tillsammans ( offentlig, privat och ideell sektor) en hållbar samhällsomvandling, där social hållbarhet får vara vägledande?

Det finns restströmmar som blir alltmer intressanta att nyttja effektivt i takt med att behovet av cirkulär utveckling ökar! Hur kan vi mer effektivt nyttja restströmmar, hur kan vi kategorisera typer av restströmmar och vad och hur ska vi mäta och följa upp nytta och effekt?

Under tre år driver vi projektet Innovationskraft för grön omställning med målsättning att hjälpa små och medelstora företag i norra Sverige att växa och bli mer konkurrenskraftiga genom att utnyttja möjligheterna i den gröna omställningen. Projektet ska bland annat bidra till att skapa nya samverkansmöjligheter genom att bland annat matcha restströmmar med aktörer som kan höja värdet på restströmmarna och skapa cirkularitet.

På vilket sätt kan konst och kultur bidra till att spegla ett samhälle i förändring och involvera människor i de existentiella frågor som påverkar var och en?

Vårt samhälle förändras i snabb takt med anledning av omställningen till grön och hållbar energi samt industriproduktion i norra Sverige. Stor inflyttning behövs för att fylla behovet av arbetskraft. Strategier på lokal och regional nivå behövs för att dels öka attraktionskraften i regionen, dels främja ett välmående och tryggt samhälle där inkludering och engagemang prioriteras samt där såväl tidigare som kommande generationer respekteras.

Grunden i ett välmående samhälle är engagerade medborgare. Kulturen har en unik möjlighet att involvera människor i de frågor som står högst på agendan för politik och näringsliv. Konst och kultur bidrar till hållbar utveckling och tillväxt genom bildning och engagemang; kultur får människor och samhällen att växa och hjälper oss i sökandet efter identitet.

Piteå kommun har gjort en ansats att genom Acusticum-området med Piteå Science Park, näringsliv, akademi, konserthus och kreativa verksamheter bidra till samhällsomställningen genom tvärsektoriell samverkan med kulturdriven samhällsutveckling som utgångspunkt och plattform. Satsningen öppnar för flera viktiga frågeställningar.

Hur kan kulturen skapa ytor för tvärsektoriell dialog med syfte att främja regional attraktionskraft och innovation samt ett brett engagemang för hållbara industrisatsningar, samt vilken samlad kunskap bör finnas representerad?

Vårt samhälle förändras i snabb takt med anledning av omställningen till grön och hållbar energi samt industriproduktion i norra Sverige. Stor inflyttning behövs för att fylla behovet av arbetskraft. Strategier på lokal och regional nivå behövs för att dels öka attraktionskraften i regionen, dels främja ett välmående och tryggt samhälle där inkludering och engagemang prioriteras samt där såväl tidigare som kommande generationer respekteras.

Grunden i ett välmående samhälle är engagerade medborgare. Kulturen har en unik möjlighet att involvera människor i de frågor som står högst på agendan för politik och näringsliv. Konst och kultur bidrar till hållbar utveckling och tillväxt genom bildning och engagemang; kultur får människor och samhällen att växa och hjälper oss i sökandet efter identitet.

Piteå kommun har gjort en ansats att genom Acusticum-området med Piteå Science Park, näringsliv, akademi, konserthus och kreativa verksamheter bidra till samhällsomställningen genom tvärsektoriell samverkan med kulturdriven samhällsutveckling som utgångspunkt och plattform. Satsningen öppnar för flera viktiga frågeställningar.

Den nu pågående industri- och samhällsomvandlingen behöver ett nytt sätt att hantera utmaningar. Vi undersöker nu förutsättningarna för ett Norrbottenskontrakt. Hur skulle ett sådant kontrakt mellan det privata och offentliga kunna utformas för att ta ett gemensamt grepp för att få till en hållbar samhällsomvandling, och inte bara en industriomvandling?

Den nu pågående industri- och samhällsomvandlingen behöver
ett nytt sätt att hantera utmaningar. Vi undersöker nu förutsättningarna för ett Norrbottenskontrakt. Ett kontrakt som skulle kunna bli en brygga och ett komplement till befintliga policys och strukturer och som öppnar möjligheten att dela ansvar för delar av samhällsutvecklingen. Ett kontrakt som bygger på offentlig och privat samverkan. Ett kontrakt som kan bedrivas i en laborativ projektform, där det privata och offentliga i samverkan kan bedriva ett unikt förändringsarbete, utifrån insikten att utmaningarna inte är ens ansvar utan delat.

Hur bygger vi kapacitet i norra Sverige för de mjuka värdena och människans behov i samhällsomvandlingen?

Region Västerbotten arbetar med en rad utvecklingsfrågor som kopplar till samhällsomvandlingen i norr. Inom alla dessa så behöver de mänskliga behoven föras fram och vara en utgångspunkt för det samhälle vi vill bygga. Hur det ska göras är inte helt självklart. Två initiativ som vi arbetar med är gestaltad livsmiljö och samverkan med civilsamhället. Hållbar samhällsomvandling och gestaltad livsmiljö handlar mycket om att ta med folket röst och människans behov i samhällsomvandlingen, de mjuka värdena. Om att skapa social hållbarhet och engagemang genom att ”lyssna på folket” där de får vara med och bestämma hur deras miljöer ska utformas.
Samverkan med civilsamhället behövs i hela samhällsomvandlingen för att den ska bli hållbar och utgå från människors behov detta blir viktigare och viktigare samtidigt som samverkan inte längre fungerar på samma självklara sätt som den gjort förut.

Hur vänder kommuner trenden att gå från avfolkning till tillväxt?

Demografin och glesheten i norra Sverige påverkar företagens möjligheter att säkra den kompetens de behöver för att växa och utvecklas. De flesta befintliga företag anser att de har svårt att hitta kompetens och de stora etableringar som sker gör frågan mer akut. Arbetslösheten ligger lägst i landet och den demografiska utvecklingen gör att de kommer att krävas fler arbetande snarare än färre i framtiden. Frågan fokuserar på de mindre kommunernas särskilda utmaningar med kompetensbrist och avfolkning.
Grundfrågan är: Hur vänder kommuner trenden att gå från avfolkning till tillväxt?
Frågor kopplat till den är:
• Vilka åtgärder kan vidtas för att underlätta för företag att hitta och behålla kompetens i norra Sverige?
• Hur kan arbetet med innovation inom privat och offentlig sektor bidra till tillväxt?
• Hur skapar vi förutsättning för unga kvinnor att stanna kvar och trivas?
• Hur kan samarbete mellan företag, utbildningsinstitutioner och offentlig sektor förbättra kompetensförsörjningen i avfolkningskommuner?
• Vilka långsiktiga strategier bör utvecklas för att säkerställa tillgången på kompetens i ljuset av den demografiska utvecklingen i Sverige?
• Vilka åtgärder är effektiva för att attrahera människor från andra delar av Sverige, Europa och övriga världen att flytta till norra Sverige?

Hur kan Västerbottens små kommuner göra verklig nytta av digitaliseringens möjligheter? Vilka förändringar, samarbeten, investeringar och kunskapshöjningar behövs?

Digital transformation i samhället innebär både möjligheter och hot för offentlig sektor. Västerbotten har några av Sveriges minsta kommuner. De står inför att behöva investera i både digital resiliens och förmåga för digital transformation, samtidigt som man kan ha ett sviktande skatteunderlag och andra kostnader i drift som ökar att täcka upp.

• Hur skulle de generellt behöva investera i denna förändring/förnyelse på egen hand? Vad skulle passa bra att bygga gemensamt, exempelvis med andra kommuner regionalt, för att säkra nyttohemtagning av digitalisering? (styrning, processer, stödfunktioner/roller, affärsmodeller mm)

• Vad skulle behöva göras för att mer specifikt kunna dra nytta av AI?

En del i att möjliggöra digital transformation är att utveckla affärsmodeller baserade på samverkan/ olika typer av värdeekosystem.

• Hur skulle sådana konkreta modeller kunna utformas för att göra det lättare för Västerbottens kommuner att få verklig nytta av digitaliseringens möjligheter, vilka anpassningar behöver göras för detta?

Hur säkerställer vi att alla barn och ungdomar tar del av positiva rörelseupplevelser, känner sig kompetenta och delaktiga samt har möjlighet att utveckla sina rörelseförmågor?

Samhället förändras i en allt snabbare takt och idrottsrörelsen står inför stora utmaningar. Den ekonomiska, sociala och hälsomässiga ojämlikheten ökar samtidigt som barn och unga är mer stillasittande och mår sämre än tidigare. Det är tydligt att vi måste agera annorlunda för att möta dagens samhällsutmaningar. Traditionella metoder räcker inte längre. Hur kan vi säkerställa att alla barn och ungdomar får ta del av positiva rörelseupplevelser, känner sig kompetenta och delaktiga samt ges möjlighet att utveckla sina rörelseförmågor? Vilka systemförändringar och nya angreppssätt är nödvändiga, och vilken roll bör idrottsrörelsen spela för att främja barns rörelseförmågor från en tidig ålder? Vilka potentiella effekter kan detta ha, och vilka nödvändiga förflyttningar kan det innebära för idrottsrörelsen?

Hur kan en stark och levande idrottsförening år 2035 se ut som tar vara på människors engagemang, inspirerar till delaktighet och som bidrar till ett mer hållbart samhälle?

Vad kännetecknar en sådan förening, och hur manifesteras det i demokratiska processer, organisationskultur och verksamheter? Vilken påverkan har samhällsomvandlingen i norr haft och hur skulle en visuell berättelse kunna gestalta olika personer och roller i länets framtida idrottsförening?

Hur ser vi till att barns intressen och rätt till delaktighet tillvaratas i omställningens tider? Hur ser vi till ett barnperspektiv och att barns rätt till liv och utveckling tillgodoses på bästa sätt?

Samhällsomvandlingen i norra Sverige går snabbt och drivs främst av ekonomiska intressen, samtidigt innebär det både stora möjligheter och stora utmaningar för det kringliggande samhället. Men när pressen på både arbetskraft, bostäder, mark, och andra resurser är stort, glöms de sociala värdena ofta bort, och de som har allra minst möjlighet att själva lyfta sina röster i detta är barnen. Samtidigt är Barnkonventionen numera gällande lag och barn har rätt till att göra sin röst hörd i frågor som berör dem, men hur gör vi det i praktiken? Rädda Barnen och andra civilsamhällesorganisationer som representerar mindre starka grupper i samhället bjuds sällan in i de rum där omvandlingen planeras, hur kan vi då lyfta dessa röster in i beslutsprocesser som faktiskt gör skillnad?

Utifrån utvecklingen av demografin – vilka arbetssätt och tjänster behöver vi nu och i framtiden?

Från tradition till innovation – en samhällsomvandling som berör alla näringar och branscher

Kompetensförsörjningen är den största utmaningen svensk arbetsmarknad står inför. Dagligen kommer rapporter om brist på personal inom olika verksamheter i både privat och offentlig sektor. Samtidigt är konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden stenhård. Konsekvenserna av personalbristen är tuffa.

Prognosen nationellt fram till 2031 visar att personer 80 år eller äldre kommer att öka med nästan 264 000 personer, en ökning med nästan 50 procent. Fram till 2031 ökar personer i arbetsför ålder endast med fyra procent, vilket motsvarar omkring 253 000 personer. Det är en betydligt lägre ökning än föregående tioårsperiod. Förbättrade levnadsvillkor och teknologiska framsteg inom hälso- och sjukvården gör att vi lever allt längre. Det är en positiv utveckling. Den demografiska utmaningen varierar över landet, i sex av tio kommuner minskar personer i arbetsför ålder samtidigt som andel äldre ökar kraftigt. Om ekvationen ska gå ihop, behöver vi tillsammans tänka nytt. Situationen är komplex men inte omöjlig att lösa. Hela samhället behöver bidra i denna omställning och alla näringar behöver tänka nytt för en hållbar samhällsomvandling. Att hantera den demografiska utmaningen kräver samarbete, strategisk planering och långsiktiga satsningar.

Hur får vi fler forskare att starta företag?

Uminova Innovation är en inkubator i Västerbotten som hjälper entreprenörer och tillväxtbolag inom tech att nå sin fulla potential och göra positivt avtryck på sina marknader och i världen. En del i vårt uppdrag är att hjälpa forskare att kommersialisera sina forskningsresultat. Vilka lösningar och möjligheter ser ni behövs för att öka förutsättningarna till fler nya företag med ursprung i forskningen som kan bidra till hållbar samhällsomvandling?

Kompetensförsörjningen – hur löser vi en av industriomställningens verkligt stora flaskhalsar, särskilt som befintlig arbetskraft inte räcker till?

Samtalet genomförs på svenska.

Vi skulle med stort intresse diskutera saker som hur utbildningsväsendet behöver förändras och inte i lika stor utsträckning ”styra mot” långa programutbildningar; hur vi tar tillvara på och ser till att redan yrkesverksamma får möjlighet till kompetensutveckling. Att arbetsgivare satsar på detta för befintliga medarbetare men också att vi får utväxling på omställningsstudiestödet.
Det vore också intressant att höra hur forskare ser på hur det går att öka incitamenten att flytta till norra Sverige för att arbeta (förslag om allt från avskrivning av CSN-lån till krav på arbetsgivare att själva bygga bostäder förs fram i debatten). Hur skapar vi inkluderande och attraktiva samhällen?

Den svenska partsmodellen och de stora industrisatsningarna – vilka utmaningar står modellen inför?

Samtalet genomförs på svenska.

Här skulle vi gärna diskutera allt från vikten av jämbördiga parter (fack och arbetsgivare) till anslutningsgrad, kollektivavtal och hur en internationell arbetsmarknad påverkar partsmodellen. Teslakonflikten, EU-direktiv om minimilöner mm gör att frågan är mycket aktuell.

Hur inkluderar vi unga i en hållbar samhällsomvanling?

Hur skapar vi mer levande landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det här är en framtidsfråga för många kommuner oavsett om de ligger i norra eller södra Sverige. Vi har i tre år arbetat med Arjeplog, Boden och Dorotea i för att undersöka detta. Nu har vi nyligen förlängt projektet med fem nya kommuner i Norr- och Västerbotten för att kunna skala upp vårt lärande kring vad som krävs för att unga ska få mer inflytande och delaktighet i sina lokalsamhällen. Vi tror att om unga får mer makt över sitt liv så ökar chansen att man trivs och där med fortsätter bo, eller på sikt flytta tillbaka. I den gröna omställningen som sker i norra Sverige är unga otroligt viktiga, vi vill gärna diskutera- hur inkluderar vi unga i samhällsomvandlingen?

En upplevd rättvisa och delaktighet behövs för att bibehålla och stärka demokratin och bibehålla tron på vårt demokratiska system samt delaktighet och inkludering. I Örnsköldsviks kommun är hållbar utveckling central – där alla tre perspektiven är med. Hur kan vi strategiskt arbeta med den komplexa frågan mark- och vattenanvändning för att säkerställa hållbarheten utifrån alla tre perspektiven i ljuset av de pågående trenderna grön omställning, gruvnäring, vindkraft med flera?

Ekosystemen har blivit produktionsytor för skogsbruk, jordbruk, vindkraft, bostäder, industrier mm i stället för att få fungera mera naturligt. Ett stycke mark värderas idag utifrån det ekonomiskt värde det kan generera genom exploatering av något slag – bostäder, vindkraft, gruvbrytning eller dylikt men inte utifrån de ekosystemtjänster de bidrar med. Ekosystemen som är grundläggande naturresurser och som borde vara en demokratiskt tilldelad resurs där inkludering är en självklarhet har idag inte det värdet. Hur hantera det sociala kontraktet, tilliten till demokratin?
Det kommunala självstyret och planmonopolet följer inte systemgränserna då naturen och ekosystemen (marken) följer ett landskapsperspektiv. Staten har under ett antal år alltmer pratat om behovet av en nationell och regional fysisk planering kring olika områden. Hur kommer detta att påverka det kommunala självstyret om man från regeringsnivå vill besluta/bestämma över frågor lokalt? Man har redan överridit kommunal översiktsplan genom den statliga havsplaneringen.