R
Region Uppsala
  • 3986

    Bioekonomi/innovation och dess potential för Uppsalaregionen.


    Vilka är de stora rest- och biflödena av biomassa, var kommer de ifrån, vad är dessa värda, vilka näringar kan göra affärer på dessa och hur se dessa nya ekosystem ut för fossilfria materialflöden? Hur ser affären ut för ”ägaren” av biomassa? Finns det teman, områden där länet har särskild potential givet utbud och efterfrågan av biomassa och regionspecifik kompetens?

  • 3992

    Det regulatoriska systemet – 2050


    Hur ser vi att det regulatoriska systemet (lagar, förordningar och andra typer av styrmedel) stödjer samhällsomställningen och ser vi några viktiga områden där det behöver ske förändringar.

  • 3995

    Näringslivet – marknadsstrukturen – 2050


    Hur ser det framtida näringslivet ut och vilka näringslivsaktörer kommer vara helt avgörande för en framgångsrik omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle?


U
Uppsala kommun
  • 3669

    Hur kan vi mäta lokal områdesutveckling /stadsdelsutveckling? Vilka indikatorer är lämpliga på områdesnivå och vilka indikatorer behövs som följer individer över tid?


    Kommunen bedriver omfattande arbete för att utveckla vissa geografiska områden, bland annat Gottsunda/Valsätra och Gränby/Kvarngärdet där kommunen samverkar med aktörer från flera sektorer. Många insatser genomförs och fokus för arbetet flyttas allt mer till vilka effekter som ska uppnås utifrån sektorsövergripande samverkan i området.
    Det blir då viktigt att följa vilken effekt arbetet ger samt att det går att följa utvecklingen i ett avgränsat område och sätta den i relation till andra områden.
    För att följa arbetet behövs bra indikatorer som visar hur det geografiska området utvecklas och som visar flöden och sammansättning av människor i området.

  • 3672

    Hur mäter vi förekomst av diskriminering i offentliga verksamheter?


    Kommunala verksamheter är en del av kommuninvånarnas liv, leverne och vardag på så många sätt. I Uppsala kommun finns en tydlig riktning och styrning för ökad hållbarhet. Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet. Dessutom ska ingen i Uppsala lämnas utanför och invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället. Detta är sammantaget höga ambitioner, och något vi behöver följa upp och faktiskt mäta huruvida vi lever upp till.
    Därtill finns en diskrimineringslagstiftning som syftar till att skydda individer mot diskriminering, dvs att någon missgynnas eller kränks kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna- kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
    Mot bakgrund av Uppsala kommuns höga ambitioner och den lagstiftning vi alla lyder under vore det relevant att mäta huruvida kommuninvånarna upplever diskriminering eller kränkningar i kommunala verksamheter. Resultatet av sådana undersökningar skulle fungera som en måttstock för huruvida Uppsala kommun når sin målsättning att vara jämlik och inkluderande. Det finns ett stort behov av indikatorer att följa över tid för att få underlag för att öka inkluderingen.

  • 3675

    Hur kan vi identifiera och fånga upp behov från röstsvaga grupper i samhället (och praktiskt ta omhand alla olika behov i verksamheten)?


    Kommunen ska tillgodose alla invånares olika rättigheter och behov (inom kommunens ansvarsområde) på ett likvärdigt sätt. Det är en demokratifråga och möjligheten till anpassad dialog behöver därför förstärkas.
    Kommunen arbetar idag med en flerspråkig och tillgänglig kommunikation. Dialoger för att fånga invånares behov förs på många håll i kommunen, bland annat med föreningslivet, i samrådsprocesser inom fysisk planering och genom anpassade dialogformer. En typ av behovsdrivet inflytande ges också inom ramen för medborgarbudget.
    Forskningen skulle kunna hjälpa oss att ytterligare anpassa dialogformer och kommunens roll i dialogerna. Det handlar bland annat om maktstrukturer och hur vi tolkar och tar omhand de behov vi fångar. Här skulle innovativa metoder, som tjänstedesign, kunna hjälpa oss med att hitta nya infallsvinklar.

  • 3678

    Hur kan vi planera samhället för en hållbar resurshantering och en cirkulär ekonomi?


    I ett hållbart samhälle har relationen och utbytet mellan land och stad en viktig roll inom exempelvis energi- och matförsörjning och för återcirkulering av restprodukter i ett slutet kretslopp. Omställningen till förnybar energi innebär goda utvecklingsmöjligheter för exempelvis biodrivmedel, energigrödor, sol- och vindenergi samt förnybar kraftvärme. Hur kan kommunen förstärka en sådan utveckling?
    Hur kan vi styra mot en mer mot en mer cirkulär ekonomi, exempelvis genom översiktsplaneringen och övrig samhällsplanering? Hur kan uppmärksammandet av odling i planering påverka beteendeförändringar? Hur kan kommunen bli mer självförsörjande på livsmedel?
    Frågeställningen är bred, eftersom det finns ett behov av att bjuda in brett för att definiera mer konkreta forskningsfrågor. Det kan handla om perspektiv från forskare inom beteendevetenskap, miljövetenskap, samhällsplanering m.fl.

  • 3681

    Hur minskar vi avfallsmängderna?


    Vilken effekt har olika avfallsminskande åtgärder? Vad funkar, vad funkar inte? På vilka platser och för vilka grupper? Hur kan vi åstadkomma en jämlik avfallsminimering i staden och på landsbygden, i ny och gammal bebyggelse? Hur åstadkommer vi den beteendeförändring som krävs?
    Frågan är aktuell, eftersom Uppsala kommun har en ny avfallsplan på gång.

  • 3684

    Hur kan centralt stöd i en organisation stödja verksamheter vid perspektivträngsel och målkonflikter?


    Olika hållbarhetsperspektiv integreras alltmer i kommunens verksamheter. Som centralt stabsstöd i en kommun behöver vi stödja politik och verksamheter i att hantera flera perspektiv samtidigt.
    Hur kan vi som centralt stabsstöd underlätta avvägningar mellan mål/perspektiv som ger bäst resultat/effekt? Det finns redan idag ett arbete med avvägningar i exempelvis översiktsplaneringen, lokalförsörjningsplaneringen och hållbar upphandling.
    För att komma längre vill vi hitta sätt att synliggöra perspektivträngsel och komplexitet för att möjliggöra prioriteringar genom utvecklade verktyg/metoder/stöd. Vi är intresserade av att ta reda på konsekvenserna av perspektivträngsel och hur avvägningar mellan kortsiktiga och långsiktiga behov kan göras.

  • 3687

    Hur samskapar vi kapacitet, förmågor och vilja i vår egen organisation och hos de vi ska samskapa med?


    En kommun behöver samverka internt och med det omgivande samhället för att kunna bygga ett hållbart samhälle. För att kunna dra nytta av kompetenser och skapa ett delat ägarskap för ett hållbart samhällsbyggande behöver det finnas en tillit till varandra. Det behöver utformas nya arbetssätt för samskapande och överlämning av makt från kommun till omgivande samhälle.
    Frågan knyter an till krav på en ökad delaktighet och ökad jämlikhet i samhället i stort. Kommunen arbetar med delaktighet och samverkan redan idag. Exempel på det är kommunens arbete med samhällskontrakt (charters), mänskliga rättigheter, lokal överenskommelse med föreningslivet (LÖK), områdesspecifika satsningar, översiktsplan och fördjupad översiktsplan och Uppsala klimatprotokoll.
    För att komma längre i samskapandet vill vi hitta och pröva arbetssätt som ger större effekt av samarbetena – som ökar kapacitet, förmågor och vilja hos alla som är, eller skulle kunna vara, inblandade.

  • 3690

    Vad är kulturens roll i för hållbar utveckling i Uppsala?


    Uppsala kommun ska ansöka om att bli europeisk kulturhuvudstad år 2029. För att Uppsala ska kunna bli europeisk kulturhuvudstad är ny kunskap och utforskande praktik en förutsättning för att nå framgång. Kultur ska då förstås estetiskt såväl som antropologiskt. Det kan handla om ökad delaktighet, förändrade livsstilar och kultur som resurs.
    Hur kan kultur/konst utgöra en plattform för delaktighet och samskapande (med designtänkande och innovation)? I den växande staden behövs utrymme för kultur, både institutionaliserad och spontan. Hur kan det beaktas i planprocessen och genomförande av stadsbyggnad? Hur kan kulturperspektiv integreras i hållbarhetsarbetet?

  • 3858

    Hur kan vi utveckla organisation, arbetssätt och lärande för att uppnå hållbar samhällsutveckling?


    Som kommun behöver vi säkerställa att vi arbetar resurseffektivt. Vi behöver veta att vi jobbar i rätt riktning och kunna kommunicera och involvera omvärlden i arbetet. Det gäller särskilt inom klimatområdet där vi behöver kraftsamla ytterligare för att minska klimatpåverkan. Här finns det ett långtgående lokalt samarbete mellan kommun, region, näringsliv, akademi och civila samhället inom ramen för Uppsala klimatprotokoll (https://klimatprotokollet.uppsala.se/).
    Samarbete med forskningen skulle kunna handla om följande områden:
    • Skapa verktyg som synliggör att vi är på rätt väg. Kan en digital tvilling, vara ett sätt att gå, en plattform för öppen data för att kunna skapa nytta/innovation? Vilka steg bör vi i så fall ta?
    • Hitta former för att mäta vad vi gör för att säkerställa att vi är på rätt väg. (tankemodeller, temalärande användarberättelser, m.m.)
    • Dra lärdom av det nya vi ska bygga – den smarta staden. Hur vi kan utveckla gemensamma visioner och arbeta utifrån ett systemtänkande
    • Skapa ett organisatoriskt lärande kring hållbar utveckling.

  • 3881

    Hur kan vi mäta om kommunens service skapar likvärdiga värden för olika invånargrupper?


    Principen om att ingen ska hamna utanför (Leave No One Behind) är en viktig del av såväl Agenda 2030 som Uppsala kommuns övergripande målsättning. Utfallet av vad kommunen gör ska vara jämlikt och ingen ska diskrimineras eller förbises. Det gäller oavsett om det handlar om satsningar i den fysiska miljön eller service som ges med stöd av lagstiftning. Men hur mäter vi kommunens förmåga att skapa likvärdiga värden för olika invånargrupper?

    Det finns idag ett stort fokus på likvärdighet inom många av kommunens verksamheter, inte minst inom utbildningsområdet där skillnader mellan kön, nyanlända och övriga samt mellan skolor uppmärksammas och åtgärdas. Jämställdhetskartläggningar och -analyser har genomförts inom bland annat vård, omsorg, socialtjänst och arbetsmarknad. Resultaten är oftast samstämmiga, det finns en obalans i hur resurser fördelas, oftast beroende på befintliga ojämställda och ojämlika samhällsstrukturer som allt som oftast är inbyggda i systemen och därför reproduceras i kommunens verksamheter. Det har genomförts en rad kommunkoncernövergripande kompetenshöjande insatser i syfte att minimera risk för diskriminering och kränkningar, bland annat hbtq-utbildningar och diplomeringar. Huruvida dessa insatser fått effekt för kommuninvånarna i mötet med kommunens verksamheter och service vet vi inte.

    Forskningen skulle kunna hjälpa kommunen med att hitta sätt att mäta effekter av satsningar som syftar till att öka likvärdigheten, minimera risken för diskriminering och kränkningar på ett sätt som gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Vi behöver helt enkelt kunna se om kommunens verksamheter är till för alla och framförallt inte bidrar till att någon lämnas utanför.